| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ANHÅLLANDE an3~hol2ande (a`nhållande Weste), n.; best. -et; pl. (föga br.) -en (C. F. Dahlgren S. arb. 5: 49 (1832), Sparre Findl. 18 (1835, 1869)).
1) till ANHÅLLA I. Nordforss (1805). Björkman (1889). — särsk. till ANHÅLLA I 1. För fylleri och motstånd vid anhållandet fick .. (N. N.) böta 70 kr. GHT 1895, nr 224, s. 3.
2) (numera föga br.) till ANHÅLLA VI: anhållan. A. Oxenstierna Skr. 1: 136 (1628). Thetta theras Anhållande bleff för gott funnit. Kiöping 30 (1667). Drottningen .. tillbakavisar mina anhållanden om ett adels-diplom för honom. Sparre Findl. 18 (1835, 1869). Dalin (1850). Sundén (1885). — i förb. efter l. på (äfv. uppå) ngns anhållande, på ngns anhållan. J. De la Gardie i Oxenst. brefv. 5: 57 (1613). Girs E. XIV:s hist. 19 (c. 1630). Swedberg Amer. 25 (i handl. af 1719).
Spalt A 1458 band 1, 1898