| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ANIMALISK an1ima4lisk (anima´lisk Weste), adj.; adv. -T.
som tillhör djurriket l. djuren, djur-. Höijer Skr. 3: 116 (1810). Lägre former af animaliskt lif. NF 12: 1467 (1888). Vi skola .. här (dvs. vid behandlingen af animellt genus) skilja mellan det personliga och det animaliska området. E. H. Tegnér i 3 SAH 6: 243 (1891). — särsk.
1) (mindre br.) djurisk; jfr ANIMAL 1. (Gustaf IV Adolfs) lefnad på Gripsholm blir allt mera och mera animalisk. Tiden är fördelad emellan äta och sofva. Trolle-Wachtmeister 1: 198 (1809). Piehl Bilder fr. Eg. 1 (1896).
2) om ämne: som härrör från l. är egendomlig(t) för djurriket; i sht motsatt VEGETABILISK; jfr ANIMAL 2. Wallerius Tankar 42 (1776). Animalisk föda. Nilsson Fauna 1: 398 (1847). De vigtigaste animaliska (spånads-)fibrerna. (Ekenberg o.) Landin 829 (1894). — särsk. i uttr. af animaliskt ursprung. Berzelius Kemi 5: 712 (1828).
3) (†) i uttr. animalisk magnetism; jfr ANIMAL 1 slutet. SP 1780, s. 137. Animaliska Magnetismen förklarades för en Drömvilla. Kellgren 2: 107 (1787).
Spalt A 1469 band 1, 1898