Publicerad 1898 Lämna synpunkter ANKA aŋ3ka2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or. Etymologi [jfr d. anke, efter t. anke] tekn. ett slags form för knappgjutning. Deleen (1836, under anke). — jfr PUCKEL-ANKA. Spalt A 1478 band 1, 1898 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se