| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ANKNYTNINGSPUNKT an3kny1tniŋs~ puŋ2kt l. (vanligare) -ŋ2t, äfv. aŋ3~, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
eg.: punkt, där ngt anknytes l. anknyter sig l. kan anknytas osv. vid l. till ngt annat.
1) ställe, där en förening l. sammanbindning af ett föremål med ett annat eger rum i yttre o. lokal mening; jfr ANKNYTA 2. Hultsfreds station .. utgör .. anknytningspunkt för tvenne bibanor. Ill. Sv. 1: 293 (1882). AB 1892, nr 167, s. 2. — jfr: Vädurshufvudena .. tjena .. som anknytningspunkter (dvs. stödjepunkter l. fästen) för girlander. Adler Meyer 89 (1895).
a) utgångspunkt (för ngt); uppslag l. början l. anledning (till ngt); jfr ANKNYTNING 2 b. Tiden 1848, nr 287, s. 1. Claëson 1: 135 (1857). Ammiani Marcellini maka beundrade Julianus, och denna beundran var emellan henne och Hermione den första anknytningspunkten till en (allt innerligare) vänskap. Rydberg Ath. 131 (1859, 1866). Denna lyckliga tanke .. (blef) anknytningspunkten för ett nytt positivt tänkande. Lysander Faust 26 (1875). Folksk. vän 1897, s. 229.
b) beröringspunkt (med ngt); jfr ANKNYTNING 2 c. Denna karakteristik (af Bunotherierna) utesluter .. ingalunda anknytningspunkter till de flesta högre däggdjursordningarna. Smitt i UVTF 29: 43 (1882). Här föreligger .. en sträfvan att, i religiöst intresse, söka anknytningspunkter med dels den moderna biologiens rön, dels den teoretiserande vetenskapen. Wirsén i PT 1898, nr 47 A, s. 3.
Spalt A 1503 band 1, 1898