| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ANKOLA an3~kå2la, äfv. aŋ3~ (se för öfr. KOLA, v.1), v. -ade; vbalsbst. -ANDE, -NING.
tekn. på ytan l. i ngn mån kola. Ytveden blir (i en stolpe, hvaraf den del, som skall neddrifvas i marken, kolats) på samma gång inpregnerad af tjära, som bildats af den ankolade vedsubstansen. Tekn. tidskr. 1897, A. K. s. 52.
Spalt A 1503 band 1, 1898