| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ANMARSCH an3~mar2ʃ (a`nmarsch Weste), r. l. m.; best. -en; pl. -er; se för öfr. MARSCH.
1) (truppers) marsch (till l. mot ett ställe); antåg(ande). N. Av. 31 Juli 1657, Rel. Sk. Emedan wij .. igenom .. General Leitnanten Brants Anmarche .. äre bestörte wordne. Skrifvelse från staden Elbing 14 Okt. 1698, s 3. Underrättelsen om preussarnas anmarsch. E. C. Tegnér Armf. 3: 87 (1887). Anmarschen och inryckningen uti ställningen. Ex.-regl. f. fältart. 1893, 1: 186. bildl.: Hatets anmarsch. Levertin Nya dikter 90 (1894). — särsk. [jfr fr. être en marche] i uttr. vara i anmarsch, vara i antågande. Dahlberg Dagb. 248 (1678). De höge Allierade voro i full an-marche til Tönningens undsättning. Nordberg 1: 103 (1740). The äro i anmars. Lind (1749, under anmarsch). Att Svenskar vore i anmarsch till Nyslott. Rosenstein 3: 285 (1788). Rappe Nordarm. 63 (1874). bildl.: En ny tid är i anmarsch. Schück (o. Warburg) Litt.-hist. 1: 207 (1896).
2) (numera föga br.) (börjande) marsch, anträde af marsch; avancering. Alla träda an med den foten som de satt fram til an-marche. Regl. f. inf. 1751, s. 178. Slå, blåsa anmarsch. Weste (1807). Lindfors (1815). Meurman (1846).
-JÄRN~2. (fordom) artill. Styckeregl. f. artill. 1788, s. 13. Oscar II i VittAH 24: 66 (1861). För att med en afbröstad kanon kunna utföra rörelser på slagfältet förseddes den samma i början af 1700-talet i Sverige .. med anmarschjern, vid hvilka anmarschbommar fästes. Billmanson Vap. 284 (1882). —
-KROK~2. (fordom) artill. krok å anmarschjärn. Styckeregl. f. artill. 1788, s. 13. —
-RING~2. [jfr t. avancierring] (fordom) artill. Anneau de manœuvre .. Anmarchring på stycklavetter. Dict. mil. fr.-suéd. (1817). Schulthess (1885). —
(1) -VÄG~2. mil. Tingsten Form. takt. 31 (1889). Rekognoseringen har till ändamål (bl. a.) .. att bestämma anmarschväg. Ex.-regl. f. fältart. 1893, 1: 185.
Spalt A 1554 band 2, 1898