Publicerad 1898 Lämna synpunkter ANNANRINGNING an3an~riŋ2niŋ, r. l. f.; best. -en. Etymologi [af ANNAN I 1 o. RINGNING, i anslutning till ANNANGÅNG] (i sht i bygdemålsfärgadt talspråk i Svld o. Nld, mindre br.) = ANNANGÅNG 2. Almqvist (1842). Spalt A 1620 band 2, 1898 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se