| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ANNORHET an3ωr~he2t l. an3or~, r. l. f.; best. -en.
(föga br.) filos. = ANNATVARA. Det delade väsendet är allt blandadt med något annat (Anderheit, egentl. annorhet). Thomander Skr. 2: 138 (1831; i fråga om medeltidsmystikernas lära). Är ingen annorhet der (i föreningen med Gud)? Därs. 146.
Spalt A 1633 band 2, 1898