| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ANNATVARA an3at~va2ra, n.; best. -at.
filos. egenskapen l. bestämningen att vara ett annat; äfv. konkret; jfr ANNATVARANDE, ANNORHET, ANNORVARA samt ANNAN IV. Frånvaron af allt annat-vara i förhållande till det absoluta kan endast från en rent absolut synpunkt komma i fråga. Wikner Lifsfr. 1: 92 (1865). Redan Plato uttalade den satsen, att ickevarats egentliga och reella betydelse är annatvara. Borelius Metaf. 18 (1883).
Spalt A 1624 band 2, 1898