Publicerad 1900   Lämna synpunkter
ANSTIFTELSE an3~stif2telse, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr d. anstiftelse]
(numera mindre br.) vbalsbst. till ANSTIFTA. — särsk. till 2 a. Wollimhaus Syll. (1649, under auspicium). Skulle menigheten, förledd af främmande efterdömen och inhemska anstiftelser, redan svärma till utbrott. Leopold 5: 274 (1810). Hagberg Shaksp. 4: 299 (1848). Hoppe (1892). — (föga br.) konkretare. Det år, då den blodiga anstiftelsen mot Nordmännen förehades och sattes i verket. Strinnholm Hist. 2: 173 (1836).

 

Spalt A 1779 band 2, 1900

Webbansvarig