| Publicerad 1900 | Lämna synpunkter |
ANSVÄLLNING an3~sväl2niŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
a) till ANSVÄLLA b. Ansvällning, en oftast sjuklig tillökning i ett organs omfång, beroende ej på en ny bildning, utan på afsättning af med organet likartadt ämne. Swalin Ordl. (c. 1847). Karakteristisk för frossa är äfven en betydlig akut ansvällning och förstoring af mjelten .. under anfallet. F. Björnström i NF 5: 431 (1882). — konkret: ansvälldt parti, svullnad. Qvicksilfversalva .. ingnides å svullna körtlar eller andra ansvällningar, till deras ”fördelande”. O. T. Sandahl i NF 13: 588 (1889).
b) naturv. jfr ANSVÄLLA c. — konkretare. (Axelleden) bildas af en oval skål på skulderbladets främre vinkel och en kulformad ansvällning (hufvudet) af öfverarmsbenet. G. v. Düben i NF 1: 1372 (1876). Till följd af axbildningen .. visade (en del sädesstrån redan) en liten ansvällning. I. G. Hallström i LAHT 1881, s. 232. (Insektsläktet) Musca .. har sugsnabelns änd-del köttig, bildande en mjuk, dynlik ansvällning. O. T. Sandahl i NF 11: 511 (1887). — jfr: (skämts.) (Direktören) tog åt bröstfickan, der en tjock ansvällning .. antydde, att här fans moltum. Strindberg Hems. 178 (1887).
c) (mindre br.) geogr. Af jordens ansvällning rundt omkring eqvatorn tro vi oss veta, att den unga planeten vred sig med stor hastighet omkring sin axel, innan ännu någon tillhårdnad stenskorpa hunnit omsluta honom. Uppf. b. 3: 8 (1873). — konkret: mera upphöjdt parti. (Ryssland utgöres af) en sammanhängande slätt, på hvilken de ansvällningar, som bilda vattenskillnader mellan de olika flodsystemen, knappast äro märkbara. Torpson Eur. 2: 101 (1896, 1899).
d) tekn. Knifvarne (i en viss torfberedningsmaskin) .. äro .. så stälda, att de åstadkomma en starkare pressning å torfämnet, än hvad som erfordras för dettas utskjutande, hvilket synes på torfvens ansvällning framför munstycket. A. W. Cronquist i Tekn. tidskr. 1874, s. 199. — konkretare. Den .. nämda anledningen till otäthet kunde undvikas genom att göra en ansvällning på tuberna innanför tubplåten och sedan stuka ned tubändarne utantill. Tekn. tidskr. 1889, s. 86.
Spalt A 1831 band 2, 1900