| Publicerad 1900 | Lämna synpunkter |
ANTIFLOGISTISK an1tiflogis4tisk l. -flå-, adj.; adv. -T.
I. [af ANTI-, prefix2 4 a, o. gr. φλόγωσις, inflammation, till φλόξ, låga] (numera föga br.) med. som användes mot l. är verksam vid inflammation (l. feber). Antiphlogistisk regim. Pontin Sockenapot. 281 (1816). Emot inflammatoriska sjukdomar användas antiflogistisk behandling och diet, samt antiflogistiska läkmedel. Collin Ordl. (1847). Antiflogistiska medel i forna tiders mening användas numera föga, och äfven namnen ”antiflogistiska medel” och antiflogōs (antiflogistisk behandling) hafva alltmera kommit ur bruk. .. Äfven de medel, med hvilka man nedsatt den abnormt höga temperaturen vid feber, hafva förr kallats antiflogistiska. C. G. Santesson i NF 19 (1895).
II. [af ANTI-, prefix2 5, o. FLOGISTISK] hist. som är fientlig mot l. ogillar teorien om det af de ä. kemisterna för att förklara förbränningen antagna ämnet flogiston. Utan at vara hvarken alt Phlogistons envisa förnekare eller blindvist .. til alla delar anhängare af den antiphlogistiska Läran. Sparrman Fourcroy IX (1795). Antiflogistiska skolan kallades anhängarna till den af Lavoisier inom kemien grundade nya riktningen. NF (1876).
Spalt A 1887 band 2, 1900