Publicerad 1900 Lämna synpunkter ANTRÄFFANDE an3~träf2ande, n.; best. -et. vbalsbst. till föreg. — särsk. (†) angrepp, träffning, drabbning, strid; jfr ANTRÄFFA I 2. I skolen .. sielfwa anträffandet begynna, så snart i hören min krigs-luder (dvs. -lur) klinga. Peringskiöld Hkr. 2: 34 (1697). Spalt A 1926 band 2, 1900 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se