APPRETERING ap1rete4riŋ, äfv. -rät-, äfv. 1032, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till APPRETERA. — särsk. till d. o. 1. Holmberg (1795, under apprêt). Appretering af .. bomullsväfnader. Journ. f. manuf. 4: 369 (1834). Appreteringen (af hatten) .. omfattar färgningen, glättningen och pressningen. Uppf. b. 6: 546 (1875). Sidenväfnaders appretering .. består .. i skrapning, pressning och lystrering, stundom äfven impregnering eller bestrykning med appreturmassa. 2 Uppf. b. 8: 345 (1900). jfr KAMGARNS-, KLÄDES-, SIDEN-, YLLE-APPRETERING m. fl. — särsk. (numera mindre br.) konkretare = APPRETYR 1. Almqvist (1842). Dalin (1850). bildl. Ehuru litet et ämne ock vara må, bör Poeten dock förstå at gifva det åtminstone en slags lustre, en appretering (jag finner ej något likare (dvs. lämpligare) ord), jag menar en snilles- och uttrycksglans, som öfverstiger en rätt och slät Prosa Bergklint Sam. 1: 235 (1781, 1794).
-ARBETE~020, äfv. ~200. Efter råämnet, hvaraf väfnaderna bestå, skilja sig dessa appreteringsarbeten i olika slag. Så utgöras de t. ex. för yllevaror af valkning, sengning, ruggning, skärning, dekatering, färgning, mangling, anslagning och pressning. Uppf. b. 6: 465 (1875). —
-MEDEL~20. Hattarna genomdränkas (då de skola undergå styfning) från insidan med ett appreteringsmedel, som förr bestod af en lim- eller gummilösning, men nu i de flesta fall ersättes af en vattentät stärkelse. Uppf. b. 6: 543 (1875). —
Spalt A 2036 band 2, 1901
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se