| Publicerad 1901 | Lämna synpunkter |
APTERA apte4ra, äfv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
1) gm särskilda anordningar göra (ngt som är afsedt för ett visst ändamål) lämpligt l. tjänligt (för ett annat ändamål), anordna l. inreda l. utrusta (ngt till ngt l. på ett l. annat sätt), afpassa, anpassa, lämpa. Alla (transport-)fartyg .. apterades (så), at de .. kunde gå under segel med Örlogs-flottan. M. Stenbock (1713) enl. Nordberg 2: 353. Ett fördolt rum under jernlasten (i fartyget) fans apteradt till att kunna berga 3 personer. HSH 2: 270 (1743). En ny veterinärinrättning .. inrymdes i ett gammalt f. d. bränneri, .. hvilket så godt sig göra lät apterades för sitt ändamål. E. W. Dahlgren i Stockholm 1: 367 (1897). Organismer .. apterade för samma slags lifsbetingelser. Quennerstedt Kampen om tillv. 28 (1898). — med prep. till o. följ. konkret sbst.: inreda l. anordna l. förändra (ngt) till (ngt). Strindberg Fjerd. 20 (1877). För närvarande pågå .. diverse reparationsarbeten för att aptera huset till sjukhus. AB 1890, nr 3, s. 2. I min tid hade inte den gamla ruinen fått apteras till stall. Quiding Hvidehus 18 (1899).
2) göra l. ställa (ngt) i ordning för visst ändamål. — särsk.
a) artill. med afs. på explosiv projektil: färdigställa till skjutning; ladda (o. förse med brandrör). Vid aptering af granatkarteschen med kulor, sprängladdning och enhetsrör användes en laddapparat. Beskr. på 8 cm. kanonen m/81 49 (1882). Lärob. i artill. n. afd. fältart. 39 (1892, 1895).
b) skogsv. i fråga om den gröfre tillredning af virke som kan l. plägar utföras i skogen, ss. aftrumning, uppbildning o. d. Mindre väl apteradt virke. Regl. ang. virkeslev. 17 Maj 1825, § 40. Gynther Förf. 1: 353 (1851). Aptera (virke) till bjelkar = fyrskräda, uppbila till bjelke. Cnattingius (1873, 1894). Hvad skeppsvirkets första behuggning eller aptering på platsen angår, gäller som allmän regel: att hellre hugga bort för litet än för mycket. Dens. 128 (1877, 1894). Trädens .. aftrumning (aptering). 2 Uppf. b. 4: 393 (1899).
3) passa l. foga l. lämpa (ngt efter l. till ngt), anbringa, applicera; inpassa. Förlag .. kallar man det kärl, som vid distillationer apteras till retorthalsen. Berzelius Kemi 3: 226 (1818). (Om) chloralum-preparaterna .. apteras på sårnader, kunna (de) utöfva ytterst farlig inverkan. Tekn. tidskr. 1872, s. 95. En 4-hjulig vagn, på hvilken de båda kanonerna voro så apterade, att de kunde rigtas åt alla sidor. Spak Kat. öfv. artill.-mus. 5 (1888). Äfven i andra (teater-)stycken apterade Kexél lyckligt vissa tidsfigurer. (Schück o.) Warburg Litt.-hist. 2: 392 (1897). — särsk. (†) mat. inskrifva. En rät linea säges vara apterad eller passad uti en cirkel, när des yttersta ändar äro uti cirkelens peripherie. Strömer Eucl. I. 2: 72 (1744).
Spalt A 2055 band 2, 1901