| Publicerad 1901 | Lämna synpunkter |
1) i fråga om språkform o. d.
a) (föga br.) abstr.: gammalmodighet l. fornåldrighet i uttryck. Ämnet fordrar, att det (dvs. språket i Fritjofs saga) måste tingeras (dvs. färgas) med en smula arkaism. Tegnér 5: 416 (1825).
b) i sht språkv. från ett äldre skede upptagen l. bibehållen egendomlighet i uttryck, ord o. d.; föråldradt l. ålderdomligt ord l. talesätt. En falsk arkaism. Man bör .. från stilen utesluta: .. Föråldrade uttryck (arkaismer), som i det närvarande Språket ej allmänt förstås eller brukas. Moberg Gram. 66 (1815). Hvad sjelfva språket (i Fritjofs saga) angår, så inbjöd det forntida ämnet att någon gång begagna arkaismer. Tegnér 6: 471 (1839). Linder Regl. 205 (1886).
2) (föga br.) i vidsträcktare anv.: yttring af en sträfvan att återgå till l. återupplifva föråldradt l. forntida skick o. d.; arkaiserande åskådning l. riktning. Många af hans (dvs. Askelöfs) politiska arkaismer kan jag .. ej gilla. Tegnér 6: 180 (1832). (Målaren) Legs’ arkaism och hans engelska samtida .. Madoc Browns realism. Nordensvan Konsth. 217 (1900).
Spalt A 2242 band 2, 1901