Publicerad 1901   Lämna synpunkter
ARKEBUS ar1kebɯ4s l. ARKEBYS -by4s (jfr NF (1876)), r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. arquebuse, eng. (h)arquebus, af fr. arquebuse, ä. äfv. harquebuse, harquebute, haquebute, af mnl. hakebus l. mnt. hake(l)-busse (se HAKEBÖSSA) under formell påverkan af it. archibuso, arcobuso, -bugio, som äfvenledes härstammar från det germanska ordet, men fått sin afvikande form gm folketymologisk anknytning till it. arco, båge (se ARKIVOLT), o. bugio, buso, hål, ihålig]
hist. hakebössa, ett slags i ä. tid brukligt handgevär. Wrangel Krigshist. 2: 226 (1875). Vi påträffa omkring år 1480 de s. k. arkebuserna, som med en bakåt förlängd, armborstet liknande stock tilläto en, om också ännu något obeqväm anläggning med venstra armen, medan den högra handen med en brinnande lunta verkstälde tändningen och skottets aflossande. Uppf. b. 6: 80 (1875).

 

Spalt A 2243 band 2, 1901

Webbansvarig