Publicerad 1901   Lämna synpunkter
ARKITEKT ar1kitäk4t l. ar1ɟi- (archite´ct (med) ch som kh Weste, àrkitä´kkt Almqvist), m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. architekt, fr. architecte, eng. architect, af lat. architectus, bildadt efter gr. ἀρχιτέκτων, af ἀρχι– (se ARKI-) o. τέκτων, byggmästare, timmerman (se TEKTONISK)]
med byggnadskonsten förtrogen person som har till yrke att uppgöra planer l. ritningar till byggnader o. d. samt att leda l. öfvervaka dessas utförande; byggkonstnär; jfr BYGGMÄSTARE. (Jag har tjänstgjort) först såsom en Architekt, den deseign (dvs. ritning) gör, sedan såsom en byggmestare, som stadigt skall vara medh och dagetals betalas. Rudbeck Bref 1: 68 (1670). En architect, som i sin tancka begriper alt thet som är nödigt til en bygnings fullkomlighet och prydna, låtande sedan Timmermän, Stenhuggare, Murmästare .. etc. arbeta, hvar och en på sitt egit verk, efter thet vtkast, som han giort om hela huset. Rydelius Förn. 116 (1720, 1737). Til Ledamöter antager Academien .. Historie-Målare och Bildhuggare, Architecter (m. fl.). Stadga f. Konstakad. 1773, art. 14. Denna genomgripande restaurering (af Lunds domkyrka), hvilken började år 1843, leddes under många år af den berömde arkitekten professor Brunius. Ill. Sv. 1: 227 (1873, 1882). jfr BAROCK-, LANDTBRUKS-ARKITEKT m. fl. — med gen. utmärkande den byggnad o. d. hvars uppförande osv. ngn ss. arkitekt leder. En byggnads arkitekt. Tekn. tidskr. 1898, A. B. s. 112. — i bild. Begrepet om en Gud, som vore hela verldens Architect. Höijer S. skr. 1: 16 (1795). — särsk.
a) med byggnadskonsten förtrogen tjänsteman som har till uppgift att uppgöra l. granska byggnadsritningar, hafva tillsyn öfver vissa byggnader osv. Henel 1729 159 (1730; om tjänsteman i Embets- o. byggnings-collegium). Almqvist (1842). SFS 1897, nr 86, s. 15 (se under -KONTOR). Sv:s statskal. 1901, afd. 100-101, 119. jfr: Scholander var tjugufyra år arkitekt för Stockholms slott, .. i tio år för vetenskapsakademien. Wieselgren Bild. 206 (1882, 1889). — jfr HOF-, JÄRNVÄGS-, LÄNS-, SLOTTS-, STADS-, ÖFVER-ARKITEKT.
b) i utvidgad anv.
α) i fråga om möbelkomposition o. d. jfr MÖBEL-ARKITEKT.
β) i fråga om trädgårdsanläggning o. d. Det material, .. landskapets arkitekt har till sitt förfogande. Tekn. tidskr. 1898, A. B. s. 112. — jfr TRÄDGÅRDS-ARKITEKT.
Ssgr: A: ARKITEKT-ARFVODE103~020, äfv. ~200. Tekn. tidskr. 1883, s. 82. —
-BITRÄDE~020, äfv. ~200, om person. SDS 1897, nr 15, s. 4. —
-BYRÅ~20 l. ~02. jfr -KONTOR. SDS 1896, nr 449, s. 3. —
-ELEV~02. Wieselgren Bild. 200 (1882, 1889). Tekn. tidskr. 1901, A. A. s. 23. —
-KONTOR~02. Publ. handl. 2: 1289 (1736). Arkitekten (vid järnvägsstyrelsen) åligger .. att hålla vård öfver de å arkitektkontoret förvarade ritningar och andra handlingar. SFS 1897, nr 86, s. 15. Nils var nu anställd som ritare på ett arkitektkontor. Kuylenstierna Beroende 24 (1898). —
-SKOLA ~20. Tekn. tidskr. 1879, s. 45. —
-TAXA~20. Tekn. tidskr. 1897, A. A. s. 362. —
-VERKSAMHET~200 l. ~002. (arkitekts- Wieselgren Bild. 206 (1882, 1889)). —
-YRKE~20. G. Lindgren i Stockholm 2: 215 (1897).
B: ARKITEKTS-VERKSAMHET, se A.

 

Spalt A 2249 band 2, 1901

Webbansvarig