Publicerad 1901   Lämna synpunkter
ARMADA arma3da2 l. 040 (-má- Dalin), r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(armade Schroderus Liv. 526 (1626), Biurman Brefst. 106 (1729); armad N. Holgeri E 4 b (1632; rimmande med åstad); armadie- (i ssg) Växiö domk. akter 1685, nr 240)
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. armada, af span. armada, motsv. fr. armée (se ARMÉ), mlat. armata, f., krigsstyrka (till lands l. sjöss), substantiverad (feminin) form af lat. armatus, beväpnad, p. pf. af lat. armare (se ARMERA); jfr förb. armata classis, krigsflotta, äfvensom armata milia, krigstrupper]
1) (†) krigsmakt; här, armé. (Grekerna sände) Herculem åstad / Medh en ganska mechtigh Armad. N. Holgeri E 4 b (1632). Een stoor aff allehanda Folck bestående Armada. Vthtogh aff thet trettyionde åhrs tyske krijgh A 3 a (1649). Armade, armée, krigshär. Biurman Brefst. 106 (1729). jfr: Armada betyder .. mera sällan .. en Armé till lands. Conv.-lex. (1821). — jfr KRIGS-, LANDT-ARMADA.
2) sjökrigsmakt. — jfr SJÖ-, SKEPPS-ARMADA.
a) (†) i allm.: marin, flotta. Til thet Nijonde, Begäredhe j (Sigismund) .. at Sweriges Rijkes Skepsflåta måtte blifwa öfwerantwardat .. edhert Sendebudh, .. een Pålack, .. lijka såsom een Swensk man icke skulle finnes, then Sweriges Rijkes Armada kunne ombetroos. Chesnecopherus Afsäyelse schrift A 4 b (1605). (Amiralen) skall hafwa acht på Rijksens Armada och Skipzflotte. Lagförsl. 280 (c. 1606). L. P. Gothus Mon. turb. 331 (1629).
b) (gm fartygens antal l. storlek betydande) flotta l. eskader. Följande året (dvs. 1566) utredde han (dvs. E. XIV) en än väldigare Armada af sextio åtta örligs-fartyg, förutan en hop små segelskepp. J. Röding i 1 VittAH 1: 227 (1755). Strandberg 3: 444 (1856). Amiral Nelson .. genomsprängde .. fransyska armadan. Lind af Hageby Minnen 7 (1860). Cederschiöld Sverre 51 (1901). — särsk. [jfr eng. the invincible armada, span. la armada invencible] hist. om den flotta som Filip II af Spanien afsände mot England år 1588; i sht i uttr. (den) spanska l. stora l. oöfvervinneliga armadan. Fant Förel. öfv. allm. hist. 3: 98 (1788). Gyllengranat Sjökr. 94 (1837). H. Hjärne i Ny sv. tidskr. 1888, s. 359.
3) [jfr it. armata] (hvard.) i allm.: större samling af fartyg; flotta. — jfr FISKE-ARMADA.
Ssg (†): (1) ARMADIE-VIS. Om det kan wara bewijssliget, wij (gymnasister) hafwe stält oss uthj armadiewijss på torget må Hr borgmäst. stella fram sina .. witne. Växiö domk. akter 1685, nr 240.

 

Spalt A 2305 band 2, 1901

Webbansvarig