| Publicerad 1902 | Lämna synpunkter |
ARVNING, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
(fordom i Finl.) ett slags i vissa trakter af östra Finl. årligen företagen taxering af gröda o. lösegendom. Botin Hem. 1: 33 (1755, 1789). Den förnämsta skatten utgjordes .. (i Karelen under 1600- o. 1700-talen) af den af gammalt brukliga arviorubelskatten, som faststäldes genom årlig taxering, kallad arvning eller gissning, hvilken försiggick sålunda, att länsmannen med två nämndemän årligen om sommaren reste kring hvarje socken, uppskattande värdet af åboernas gröda och lösegendom, hvarefter skatten faststäldes beräknad i s. k. arviorubeltal. Schybergson Finl. hist. 2: 74 (1889).
Spalt A 2439 band 2, 1902