| Publicerad 1902 | Lämna synpunkter |
ASBEST asbäs4t, stundom -bes4t, l. 3~2, ngn gg a3s~, l. as4best, äfv. -bäst (a`sbest Weste, àssbä´sst Dalin; asbä´sst Almqvist; jfr Tegnér 2: 14 (1812), där best. sg. rimmar med gästen), r. l. m.; best. -en; pl. (om olika slag) -er. Anm. I ä. tid användes äfv. den mlat. formen asbeston o. den nylat. asbestus. Forsius Min. 123 (c. 1613). Hiärne 1 Anl. C 2 a (1694). Af tekn. förf. begagnas i nyaste tid stundom den gr.-lat. formen asbestos, sannol. efter eng. mönster. Frykholm Ångm. 179 (1890).
benämning på vissa i sht till pyroxen- o. amfibol- (l. hornblende-)grupperna hörande mineral med trådig textur, af hvilka de mjukare varieteterna kunna spinnas till garn, hvaraf oförbränneliga tyger kunna förfärdigas; jfr AMIANT, BERG-FJUN, -LIN o. -SILKE, FJÄDER-ALUN, JORD-HÅR, STEN-LIN o. -SILKE, STJÄRN-BERG o. -SLAG samt SÅD-SLAG o. -STEN. Bromell Bergart. 20 (1730). Asbest. .. Particlarna af denna stenart formera fibrer. Wallerius Min. 143 (1747). Mogen Asbest. .. Lapis Abyssinus. Amiantus. Består af parallela ljusgrå något sega trådar, hvilka kunna skiljas åt. Därs. 144; jfr AMIANT. I elden hårdnar Asbesten, och blifver ju hårdare, ju mera den brännes. Fischerström 1: 200 (1779). Omogen Asbest, Asbestus immaturus. Så kallad däraf, at man inbillat sig den icke fått mogna i berget. Retzius Min. 168 (1795). Himlalåga, .. gör honom (dvs. den trötte anden), som du gör asbesten, / mera skön och ren! Tegnér 2: 14 (1812). Asbesten .. förekommer .. I Sverige vid Dannemora, Sala, .. Taberg, o. s. v. Erdmann Min. 324 (1853, 1860). Numera användes asbesten någon gång till lampvekar, elddon och tillsammans med grafit till eldfast kitt eller packning. A. Sjögren Min. 140 (1865). Krysotil .., serpentin-asbest, skillrande asbest .., en varietet af serpentin. H. Sjögren i NF 9: 173 (1885) [jfr t. schillernder asbest]. Enär asbestens mera magnesiarika varieteter äro nästan osmältliga i hetta, kunna de användas till oförbränneliga flätverk och väfnader. Svenonius Stenriket 122 (1889). PT 1900, nr 139, s. 3 (se under -VÄFNAD). jfr SERPENTIN-ASBEST. — (†) Sådig Asbest, Asbestus acerosus. Sådslag. Kallas en Asbest som består af liksom afbrutne och utan någon ordning hopvräkte trådar. Retzius Min. 168 (1795).
Anm. 1:o I ä. tid förekommer ngn gg ssgn asbe-sten, hvilken kan hafva uppkommit af *asbeststen [jfr ä. d. asbeststeen] gm bortfall af den ena af de båda omedelbart efter hvarandra följ. förb. -st-, l. möjl. beror på missuppfattning af best. asbesten till asbest. Dhenna Ammiant eller Assbesteen. Rel. cur. 166 (1682). Asbe-sten, som af jordisk eld icke kan förbrännas. Klingenstierna Mussch. 325 (1747).
2:o Af ordet asbest hafva bildats asbestolin, namn på ett slags fast smörjämne för maskiner, hvilket innehåller asbest (DN 1892, nr 8496 B, s. 2. Priskatal. nr 16 fr. A. Christiernsson 7 (1900)), o. asbestonit, namn på ett slags maskinpackning osv. af asbest m. m. (SDS 1894, nr 533, s. 3, Priskatal. nr 16 fr. A. Christiernsson 23 (1900; i ssgn asbestonitpapp)).
-ARTAD~20, p. adj. Asbestartad strålsten. Berzelius Blåsr. 237 (1820). Serpentin och andra mineralier kunna äfven antaga asbestartad struktur. Rebau Naturh. 3: 54 (1879). —
-DUK~2. K. A. Wallroth i Tekn. tidskr. 1899, A. K. s. 73. Gummerad asbestduk. Tidn. f. lev. 1900, nr 8, s. 1. —
-FILTER~20 l. -FILTRUM~20. —
-FÄRG~2. Taket (har) invändigt strukits med hvit asbestfärg. K. Dahlström i Tekn. tidskr. 1899, A. A. s. 281. —
-PACKNING~20. konkret; jfr -TÄTNING. GHT 1895, nr 274 B, s. 4. Priskatal. nr 16 fr. A. Christiernsson 23 (1900). —
-PAPP~2. Ekenberg (o. Landin) 33 (1888). Asbestpapp användes på ställen, som äro utsatta för höga temperaturer, och framställes af asbestaffall, som ej kan spinnas till snören och tråd. 2 Uppf. b. 8: 168 (1900). —
-PAPPER~20. För att gummiplattorna ej skola skadas af den heta kolfven äro de öfverdragna med tunt asbestpapper. Tekn. tidskr. 1892, s. 233. Därs. 1900, A. A. s. 79. —
-PULVER~20. pulveriserad asbest. Retzius Min. 167 (1795). J. Ohlsson i Tekn. tidskr. 1896, A. K. s. 23. —
-SÅDOR, pl. (†) Malmbräcka .. består af en svag ljusgrå järnmalm, inblandad med mycket granatberg, hälleflinta och asbestsådor. Rinman 1: 328 (1788). —
-TRÅD~2.
2) af asbest tillverkad tråd. Förr förfärdigade man väfnader .. af asbesttråd. Uppf. b. 6: 351 (1875). Ett rör af järn .., som .. kan skyddas .. genom att lindas med asbesttråd. K. A. Wallroth i Tekn. tidskr. 1898, A. K. s. 23. —
-TÄTNING~20. konkret. Utblåsningskranarnes kikar äro försedda med asbest-tätning. O. Nycander i Tekn. tidskr. 1899, A. M. s. 106. —
-VÄFNAD~20. = föreg. P. Lindell i Tekn. tidskr. 1885, s. 150. Man bör .. icke vara förvånad, då man får höra, att en arbetare i en elektrisk fabrik går klädd i asbestväfnad, ja att han till och med har handskar af asbest på sina händer. PT 1900, nr 139 A, s. 3.
Spalt A 2451 band 2, 1902