Publicerad 1903   Lämna synpunkter
ATLANT atlan4t, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -er; äfv. (bl. i sg. obest.) ATLAS at4las, sbst.2, r. l. m.
Etymologi
[jfr t. atlas (pl. atlanten), eng. atlas (pl. atlantes), fr. atlante, lat. atlas (gen. atlantis), af gr. ἄτλας i samma bet., af Ἄτλας (se ATLAS, sbst.1)]
byggn. i st. f. kolonn (pelare, pilaster) använd manlig bildstod i helfigur; jfr GIGANT, TELAMON, äfvensom HERM, KARYATID. Holmberg (1795, under athlante), Palmblad Fornk. 2: 268 (1844). Wirsén Dikter 229 (1876). Bärande figurer (karyatider, atlanter eller giganter) användes ofta vid balkonger och portaler. Wrangel Konststil. 34 (1897).

 

Spalt A 2561 band 2, 1903

Webbansvarig