Publicerad 1903 | Lämna synpunkter |
ATTILA at4ila l. 302, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
eg.: till den ungerska nationaldräkten hörande kort, med snören besatt lifrock. Vid vanliga tillfällen kasta de (ungerska adelsmännen) på ryggen attilan eller den ungerska lifrocken, som är svart, galonerad med siden och med vida armar. Boldényi Ungern 2: 70 (1852). — mil. kort, åtsittande uniformsrock med knäppsnören tvärsöfver bröstet; i Sv. numera bl. ss. benämning på den af artilleriet (sedan 1872) o. Carl XV:s stab (sedan 1859) använda uniformsrocken; jfr DOLMA(N). Attila af mörkblått kläde med guldsnören och smala guldband. Sv. arméns rangrulla 1859, s. 162 (anf. ss. ingående i stor uniform för förste adjutanterna af Carl XV:s stab). Dolma och pels med guld- eller silfver-(silkes-)snören för husarer, attila med svarta snören för de samma och för artilleriet. C. O. Nordensvan Handb. 1: 208 (1879). Tj.-regl. 1885, Bil. 2, s. 26. SFS 1887, nr 84, s. 43. Samma år (dvs. 1872) erhöll äfven artilleriet ny uniform, i det (bl. a.) .. attila med svarta snören .. infördes. Spak Upplysn. om uniform. 71 (1890). Attila, pels, kordong samt sabeltaska med remmar afläggas (af officerare o. underofficerare vid husarregementena). PT 1895, nr 90 A, s. 2. Sv. arméns rulla 1902, s. 208.
Spalt A 2639 band 2, 1903