autotypi | SAOB

Publicerad 1903

AUTOTYPI a͡u1totypi4 l. -tå- l. -tω-, äfv. a͡ω1-, äfv. 01—, äfv. AVTOTYPI av1-, l. 01—, r.; best. -en, äfv. -n; pl. -er.

Etymologi

[jfr t. autotypie, eng. autotypy, äfv. autotype, af gr. αὐτός, själf (se AUTO-), o. τύπος, intryck l. märke af slag, aftryck, afbild (se TYP)]

reproduktion af naturföremål, konstverk o. d. medelst tryckpress efter fotografering gm en rutad l. kornad glasskifva på en fotografiplåt, från hvilken bilden öfverföres på en preparerad zinkskifva som etsas o. användes ss. klisché; motsatt FOTOTYPI. Genom .. den s. k. autotypien .. inbesparas .. tecknarens biträde. A. Dahlström i Tekn. tidskr. 1887, s. 228. Autotypi .. är zinketsning i halftoner. Fotogr. tidskr. 1892, s. 92. Ljustrycket och fotokemigrafien (omfattande auto- och fototypi). G. Malmberg Därs. 1902, s. 5. — konkret, om aftryck åstadkommet gm nämnda förfarande; jfr AUTOTYPI-AFTRYCK. Tidn. f. boktr. 1892, s. 86. (Bokens flesta illustrationer) äro autotypier. Laurin Konsth. 447 (1900). — jfr EMALJ-, LJUSTRYCKS-, ORIGINAL-, TREFÄRGS-AUTOTYPI m. fl.

Ssgr: AUTOTYPI-, äfv. AVTOTYPI-AFTRYCK1003~, äfv. 0103~02 l. ~20. jfr AUTOTYPI slutet, samt -TRYCK. Katal. öfv. ind.-utst. i Sthm 1897, s. 17. —

-KLISCHÉ~02. klisché för autotypi; jfr -PLATTA. Autotypiklichéer i koppar och zink. Fotogr. tidskr. 1902, s. 9. —

-NEGATIV~002, sbst. (plåt med) negativ bild för autotypi; jfr -PLÅT. Fotogr. tidskr. 1895, s. 33. Därs. 1899, s. 173. —

-NÄT~2. rutnät anbragt å glasskifva för användning vid autotypifotografering. Fotogr. tidskr. 1895, s. 23. —

-PLÅT~2. fotografisk plåt för autotypi; jfr -NEGATIV. Tidn. f. boktr. 1898, s. 74. Laurin Konsth. 447 (1900). —

-TRYCK~2. tryck medelst autotypiklisché(er). Tidn. f. boktr. 1897, s. 3. konkret: tryckalster framställdt medelst autotypi; jfr -AFTRYCK. Åtskilliga autotypitryck i svart. Tidn. f. boktr. 1897, s. 78.

Spalt A 2708 band 2, 1903

Webbansvarig