| Publicerad 1903 | Lämna synpunkter |
AVI avi4 (avi´ Almqvist, Dalin), sbst.,
äfv. (i sht i bet. 3) AVIS avi4s (avi´s Weste; avi`s- Almqvist, i ssgr, Dalin, i ssgr),
l. (numera nästan bl. i växelformler, se 2 b början) ADVIS advi4s,
r. l. m. ((†) n. Oxenst. brefv. 1: 366 (1627), Därs. 714 (1631)); best. -vien l. -visen, äfv. -vin; pl. -er.
Anm. Weste (1807) o. Lindfors (1815) upptaga ordet bl. ss. ett ”hopsättningsord” o. Almqvist uppgifver, att det ”står på väg att utgå, men brukas ännu officiellt i sammansättningen Avisjakt”.
1) [jfr motsv. anv. i holl. o. fr.] (numera föga br.) åsikt l. mening om hvad som bör göras; råd; tillstyrkande. I (måsten) gifve de andre gode herrer af Rijkzens Rådh godh avijs, huru de sigh .. förhålle skole till eder igenkomst. Oxenst. brefv. 1: 48 (1614). (Vi) Befale eder nådeligen, at I hafue oss edert advis och consilium meddellt medh förste tillfälle. Därs. 366 (1627). (Generaldirektorn tillkommer) at antaga allahanda tienare (osv.) .., och detta medh de andra Directorernes advis. Stiernman Com. 1: 989 (1630). RARP 6: 294 (1658). Spegel Gl. 583 (1712). Jag har följt din avis. Almqvist (1842). Dalin (1850). Andersson Frem. ord (1857). — (†) plan. Den tancka .., att Frankerijke hereffter måtte willia pläga (dvs. tillämpa) andre maximer och föra nya aviser och till äfwentyrs sökia att invertera facen (dvs. ändra utseendet) och beskaffenheeten aff Europæ her till förde lopp. RARP 8: 176 (1660).
2) (numera föga br. utom i b) underrättelse, meddelande, upplysning, tillkännagifvande; notis; i sht i pl. stundom närmande sig bet.: nyheter. Alla nyia tidender och Adviser, som the bekomma ifrån fremmande Land. Stiernman Com. 1: 945 (1626). Räntemesteren skall och wara skyldigh i Kongl. RäckningeCammeren huar Månadh att inleggia richtige månadtlige aviser öfwer all sin opbördh och vthgifft. Civ. instr. 68 (1655). Detta ville åter andre, som mente sig hafva en närmare insickt, förklara såsom dicktada Aviser och ett ogrundat sqvaller. Nordberg 2: 505 (1740). — särsk.
a) [efter fr. avis au lecteur] i uttr. avis åt någon, åt ngn meddelad upplysning l. notis som tillika innebär en vink om hvad han har att göra. Här bakom (ruinerna af Kernbo kyrka vid Mariefred) finnas — avis åt sommargäster! — doftande granskog (m. m.). SD(L) 1900, nr 336, s. 5.
b) [jfr motsv. anv. i holl.] (fullt br.) om kortare (skriftligt) meddelande i fråga om ngn särskild sak l. fråga; numera i sht om meddelande från bank, post, telegraf, järnväg o. d. Jag har just fått avi från posten om (l. på) ett rekommenderadt bref. (Valuta bekommen, som) i räkning gäller med l. enligt l. utan a(d)vi(s) (vanlig afslutningsformel på växlar). Oxenst. brefv. 1: 359 (1627; i fråga om en växelaffär). At Fulmäcktigen finge en advis eller bref jämte Fulmackten at visa op. 2 RARP 4: 180 (1726). Då korrespondent önskar få af Postförvaltare sig tillsänd advis om ankomne rekommenderade bref, eger Postförvaltaren att för sådan advis beräkna sig till godo en afgift af Sex öre per st. Posthandb. X (1858). — (hvard.) i utvidgad anv. (Jag) erhöll upplysning, att ännu intet arf var att lyfta, hvilken avis väl icke var kär, men desto kärare uppgiften af summan. Cederborgh OT 3: 40 (1814). Följande (uppsats-)skrifning egde rum .. den 17 April, .. Gossarne fingo icke den ringaste avis på förhand om ämnet. Nodermann Före profåret 105 (1902).
3) [jfr d. Folkets Avis ss. benämning på en tidning. Benämningen har uppkommit på det sättet, att de tryckta flygblad, som meddelade märkligare nyheter (jfr 2), buro rubriken aviser, hvilken behölls, då utgifvandet blef regelbundet o. således en tidning i modern mening uppstått; jfr med afs. härpå TIDNING. Gm folketymologi har ordet i denna bet. förvridits till ÅVISNING] (numera föga br.) tryckt meddelande om nyheter; tidning; urspr. i pl. äfv. för att beteckna en enda tidning; jfr AVISA. Oxenst. brefv. 1: 174 (1621). Vederparten (dvs. fienden) skall .. kanskee .. settia i aviserne, som hade jag .. een generall storm förlohrat. Därs. 8: 374 (1642). Vthi Ambsterdam blifwa hwar Wicko ordinariè tryckte 8. stycker Aviser eller Couranter. Ant. saml. 241 (1645). Hon vet intet hvad i nästa grangården passerar, långt mindre hvad som står i Aviserne. Dalin Arg. 1: 262 (1733, 1754). Trolle-Wachtmeister 2: 136 (1816). Jfr: Avisen. Internationell tidning för resande. (1889; titel). jfr äfv.: N:o Prima Af dhe den 22. Novemb. ankombne Nya Aviser Anno 1655 (titel på det första numret af en tidning).
4) (föga br.) i fråga om pass o. d.: visering, påteckning. Personer, som från Sverige inkommit till Finland med af vederbörande K. M:ts befhde utfärdade pass, hvilka icke varit försedda med avis af ryskt konsulat. SD(L) 1901, nr 227, s. 3.
(3) -LAPP~2. Genom utsända agitatorer eller avilappar, som spredos med posten, sökte man (under riksdagen 1742—43) i täflan inverka på den allmänna meningen. L. Stavenow i 2 Ill. sv. hist. 7: 147 (1902).
B: AVIS-BREF, se A. —
-BÅT03~2. [jfr holl. adviesboot, t. advisboot, eng. adviceboat] (knappast br.) postbåt. G. Dalin (1871). Smedman Kont. 7 (1874). —
-FARTYG~20 l. ~02. (numera föga br.) avisofartyg. En Escadre af femton Linie-Skepp .. samt 4 Advis-Fartyg. Rehbinder Matr. 89 (1794). Mindre armerade Avisfartyg. Gyllengranat Sv:s sjökr. 2: 118 (1840). Lavén Afhandl. i sjökr. 15 (1854). Björlin Kriget i Norge 1814 73 (1893). —
-JAKT~2. [jfr holl. adviesjacht] (numera föga br.) postjakt; avisofartyg. OSPT 1686, nr 16, s. 7. Rosenstein 3: 423 (1790). Weste (1807). Stjerncreutz (1863). Wimarson Sv:s krig i Tyskl. 1675—1679, 2: 272 (1903). —
-KARTA~20. (förr) förteckning på postförsändelser; jfr POSTKARTA. Civ. instr. 508 (1704). Och jemnföres alla Pacquetter och Poszar med Advis-Chartan. Instr. f. postmäst. 1707, mom. 12. —
C: ADVIS-BREF, se A; -BÅT, -FARTYG, -JAKT, -KARTA, -SEDEL, se B.
D (†): AVISE-BREF, se A.
Spalt A 2724 band 2, 1903