Publicerad 1903   Lämna synpunkter
AVIGNON av3in~joŋ2 l. 104, r. l. n.; best. ss. r. -en, ss. n. -et.
Ordformer
(avignons Synnerberg)
Etymologi
[jfr t. avignon, m.; elliptiskt för ssg med Avignon, namn på en stad i södra Frankrike]
(föga br.) = AVIGNON-TAFT. Synnerberg (1815). G. Dalin (1871).
Ssgr (bildade med namnet AVIGNON): A: AVIGNON-BÄR300~ l. 103~2. [jfr eng. Avignon berry, fr. grains d’Avignon, urspr. benämning på bären af Rhamnus saxatilis] tekn. om de gula bären af åtskilliga Rhamnusarter, särsk. Rhamnus infectoria Lin. o. saxatilis Lin., hvilka användas till färgberedning; gulbär; jfr -KORN. Levantiska, persiska, spanska, turkiska, tyska, ungerska avignonbär. Synnerberg (1815). Stål Byggn. 131 (1834). Avignonbären användas till framställning af färgämnen (s. k. Lackfärger) för Conditorivaror, tapeter, Läder, Papper, kattuntryckning etc. Ekenberg (o. Landin) (1888). —
-KORN~2. (avignons- Orrelius Köpm.-lex. (1797)) [jfr fr. grains d’Avignon] = -BÄR. T. Fries Syst. bot. 101 (1891). —
-TAFT~2. (avignons- Stiernman Com. 4: 644 (1686)) (numera föga br.) ett slag tunt (urspr. i Avignon tillverkadt) taft. Nisbeth Handelslex. (1870).
B: AVIGNONS-KORN, -TAFT, se A.

 

Spalt A 2727 band 2, 1903

Webbansvarig