BADM, sbst.; pl. -ar.
(enst., †) äng? Ther syntes Åkrar noog samt Badmar, Teppor, Hagar. Spegel Guds verk 116 (1685). — Anm. Ordet har Spegel sannol. upptagit efter Verelius, som i Herv. o. Ind. (på grund af missuppfattning) öfversatt isl. badmur (baðmr), träd, med äng, slät mark.
Spalt B 56 band 2, 1898
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se