| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
BAKTALA ba3k~ta2la (ba`ktala Weste), v. -ade. vbalsbst. -AN (se d. o.), -ANDE, -ELSE (†, Lind (1749, under afterredung)), -ERI (se d. o.); -ARE (se d. o.), -ERSKA (se d. o.); jfr BAKTAL.
om handlingen att tala illa l. förklenande om ngn frånvarande l. ngt hvars målsman ej är tillstädes; jfr ex. från Dalin under a.
a) [jfr fsv. baktala androm] med personobj. l. utan obj.: förtala, bakdanta. Wij skole fruchta och elska Gudh, så at wij icke falskeligha beliwghe, förrådhe, baaktale wår nästa. Kat. 1572, s. A 8 a. Wi (skola) icke tyckja swårt wara, at wi .. utan orsak baktalas. Spegel Pass. 235 (c. 1680). Baktala folck är stoor odygd. Ps. 1695, 260: 3. Den, som baktalar, kan möjligen tala sant; den, som förtalar, ljuger alltid. Dalin (1850). Kadins af alla baktalade och afskydda hustru. Heidenstam End. 210 (1889).
b) (numera knappast br.) med sakobj.: (ned-) svärta, förklena. Hvad domstolarne ock Executoren giöra, det baktalas ock säijes emot uppenbarligen. 2 RARP 4: 140 (1726). Jag vet ej hvad han kunnat säga dig om mig, .. men det är säkert, att hvad min hälsa beträffar, har han ej kunnat baktala den. Leopold i 2 Saml. 9: 47 (1799).
c) [jfr t. einem böses nachreden] (†) i förb. baktala ngn det onda l. det onda om ngn, tala ondt om ngn på hans rygg. At the menige Vndersåter theras Herrar förachta, och thet onda om them gerna baktala, thet är en swår, men nu en gemeen (dvs. allmän) synd. Fosz 354 (1621). Hwar och en, hwilkom thet onda baktalat warder, skal sigh icke myckit ther om bekymbra. Därs.
Spalt B 136 band 2, 1898