| Publicerad 1899 | Lämna synpunkter |
1) fodral till vapen (ss. svärd, värja, bajonett, faskinknif osv.); skida, slida; jfr BALG 1, BÄLJA, sbst.1 Slijdh. Balia, Vagina. Lex. Linc. (1640). Ett swärd förutan ballia. Peringskiöld Hkr. 1: 309 (1697). Corpral Boman han har nu kastat plit och balja. Bellman 3: 129 (1790). Baljan (till bajonetten) bör ej vara så styf att hon, vid lindrig böjning, bryter sig. SFS 1830, s. 841. Blanka vapen .. äro .. försedda med ett fodral, som kallas balja. Billmanson Vap. 92 (1882). Faskinknif med balja. Tj.-regl. 1889, Bil. s. 119. — jfr BAJONETT-, DEGEN-, FASKINKNIF(S)-, SABEL-, SVÄRD(S)-, VÄRJ-BALJA m. fl.
2) i fråga om växter.
a) (numera mindre br.) bladhylsa l. slida hvaraf axet före sprickningen är omgifvet; öfversta bladslida (å sädesart l. gräs); jfr BALG 2 a, BÄLG, BÄLJA, sbst.1 Stipula .. balia som är kring om axet eller halmen. Var. rer. 42 (1538). Skaal eller balia ther fröö eller korn wexer vthi. Lex. Linc. (1640, under folliculus); jfr anm. Der stengrund och något högländt var, stannade det (dvs. himmelskornet) i växten, då det skulle skjuta ax, så at halfva axet måste stanna i baljan. T. Tiburtius i VetAH 10: 52 (1749). Säden går i balja; das Getreide steht im Schusz, im Schuszboden. Möller (1790). Cavallin (1875). jfr SÄDES-BALJA. — Anm. Ordet har möjl. äfv. haft bet.: skärmfjäll (å gräs), agn (se AGN, sbst.2 1). jfr: Rågkornen .. svälla något litet utur sina säten, baljor eller ställen uti axen. C. Cronstedt i VetAH 10: 45 (1749). jfr äfv. Almqvist (1842), Dalin (1850) samt BALG 2 a anm.
b) (†) blomhölster; jfr BALG 2 b, BÄLG. Stielken (på ramslöken, Allium ursinum Lin.) .. slutades med en balja (Spatha) .. utur hvilken många blommor kommo utur en punct. Linné Gotl. 170 (1745). En Palm-hona .. hade denna natten skutit sina blommor fram ur sin balja (Spatha). Hasselquist Resa 121 (1751).
c) om frukt hos växter af familjen Leguminosæ, t. ex. hos ärter, vicker, bönor; jfr BALG 2 c, BÄLJA, sbst.1, samt KUDDE, SKIDA. Wollimhaus Syll. (1649, under valvulus). Dhen som såår Ärter wedh allmänne wägen, han fåår intet alla ballier i Ladan. Grubb 117 (1665). Wahlbom Plant. 8 (1750). Arrhenius Jordbr. 2: 36 (1862). Balja .. Lat. legumen .. är en vid mognaden torr, enrummig, vanligen flerfröig frukt, med ett fröfäste, som löper längs fruktens s. k. rygg. O. T. Sandahl i NF (1876). Någon skarp gräns mellan Leguminosæ och Drupaceæ är omöjlig att uppdraga, förnämligast beroende derpå, att någon definition ej kan gifvas på ”balja”, hvarigenom denna med säkerhet kan skiljas från alla andra fruktformer. T. Fries Bot. 90 (1891). — jfr FRÖ-, LED-, ÄRT-BALJA m. fl.
-KAPSEL ~20. Fröhölsa eller balgkapsel. Arrhenius Bot. 124 (1845, 1859). Baljkapsel l. Baljfrukt .. är en torr, flerfröig, enrummig frukt, bildad af ett fruktblad, hvars kanter sammanvuxit och som öppna sig endast vid fogen mellan dessa kanter. Vanligen sitta flere dylika baljkapslar tillsammans i ring eller i spiral, t. ex. hos aklejan. stormhatten, kabblekan m. fl. O. T. Sandahl i NF (1876). —
-KRANS~2. (numera knappast br.) När dessa småfrukter icke felslå, utan sitta märkbart åtskilda, men i krans, så uppkommer deraf en symmetrisk frukt .. baljkrans .., då flere legumina sitta i krans. Agardh Bot. 1: 362 (1830). —
1) (numera mindre br.) till 1. Hoffberg Växtr. 77 (1768, 1792). Slidlike eller Baljlike (vaginantia) (kallas örtbladen) då Fästet (basis) liknar en Balja eller Slida, som omgifver stjelken. Euphrasén 16 (1792). Schulthess (1885). jfr Marklin 417 (1818).
-SÄDE~20. mer l. mindre koll.: baljsädesväxt(er). Genom den betäckning, som dessa balg-säden (dvs. ärter o. vicker) gifva jorden, kan solen icke utdraga dess must. Econ. annal. 1807 April. s. 104. Baljsädet blef alldeles förstördt, ehuru det upphängdes på torkställningar. F. Unander i LAHT 1882, s. 365. —
-SÄDESVÄXT~002. odlad baljväxt (ärter, bönor o. d.). Halmen (af bohvete) står i näringsvärde mellan strå- och baljsädesväxternas. Juhlin-Dannfelt 44 (1886). —
-VÄXT~2. SvT 1852, nr 14, s. 3. Baljväxterna .. linser, ärter och bönor. Möller Jordbr. 185 (1881). Elfving Kulturväxt. 143 (1895).
B: BALJE-LIK, se A.
Spalt B 164 band 2, 1899