Publicerad 1899   Lämna synpunkter
BANNISERA, v. -ade. vbalsbst. -ING.
Ordformer
(band- Schroderus; jfr BANN)
Etymologi
[efter ä. t. bannisieren; jfr fr. bannir (se BANNA, v.) o. bannissement]
(†) förvisa; jfr BANNLYSA 2. Vthi någre Landskap i Europa .. Bandiserar och fördömer (man) någre Miszgerningzmän til Galeior, til Tuchthws, til ewerldeligit Hächte. Schroderus Uss. D 3 a (1626). (Basiliskerna) antreffas mehrendels i aflegne trånge Wråår och Wincklar, tijt dhe aff Naturen lijka som banniserade eller förwiste äre. Rel. cur. 255 (1682). Bannisering, förvisning, banlysning. Banisera, banlysa. Biurman Brefst. 109 (1729).

 

Spalt B 274 band 2, 1899

Webbansvarig