Publicerad 1900 Lämna synpunkter BARNLIG, adj. Etymologi [fsv. barnliker, motsv. d. barnlig, fnor. barnligr; ordet är en sidoform till BARNSLIG] (†) barnslig. Barnligh vptuchtan. Lex. Linc. (1640, under educatio). Spalt B 415 band 3, 1900 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se