Publicerad 1900   Lämna synpunkter
BAROCK barok4, sbst.2, r. (l. m.); best. -en.
Etymologi
[substantivering af följ.; jfr ANTIK, sbst.]
konst. stilriktning (särsk. inom byggnads- o. bildhuggarkonsten) som blomstrade hufvudsakligen under 1600- o. 1700-talen o. kännetecknas af sin sträfvan efter storartad massverkan o. målerisk effekt samt af sin smak för öfverdrifna former o. teatraliskt patos (jfr ex. från Wrangel nedan); äfv.: barocktid, barockperiod. Ljunggren Resa 155 (1871). Sveriges barock är detta lands mest lysande bygnadstidhvarf. Eichhorn Konst. hist. 61 (1881). Barockens prunkande anda. Nyblom i 3 SAH 5: 125 (1890). (Werwings) griftpoem .. vanprydas ej .. af barockens osmakliga öfverdrifter. Schück (o. Warburg) Litt.-hist. 1: 368 (1896). En .. sängkammarmöbel i holländsk barock. SD(L) 1897, nr 525, s. 2. ”Barocken”, i Tyskland kallad ”perukstil”, i Frankrike efter dess förnämsta period ”style Louis XIV”(,) .. utmärktes .. genom svällande, utdragna former och målerisk omväxling. Wrangel Konststil. 32 (1897). Denna franska renaissance kulminerar i den Karolinska stilen, en halft italiensk, halft fransk barock, som lefver ett godt stycke in på 1700-talet. C. R. Nyblom i PT 1899, nr 146, s. 3.
Ssgr [stundom med motsvarigheter i t.] (några kanske snarast bildade af följ.): BAROCK-FASAD 03~02. C. R. Nyblom i NF 5: 1207 (1882). —
-FONTÄN ~02. Quiding Hvidehus 207 (1899). —
-KONST~2. I Italien hade med 1700-talets början barock-konsten nått sin höjdpunkt. Nyblom i 3 SAH 5: 54 (1890). —
-MANER~02. Brunius Gotl. k. 3: 193 (1866). —
-MÅLARE~200. person som målar i barockstil. G. Göthe i Ny sv. tidskr. 1880, s. 176. Warburg Velasquez 44 (1899). —
-ORNAMENT~002. C. R. Nyblom i PT 1892, nr 189, s. 3. —
-PERIOD~002. C. G. Brunius i VittAH 21: 219 (1853). G. Upmark i NF 5: 1210 (1882). —
-PORTAL~02. Landshöfdingeresidenset (i Göteborg) .. med dess vackra barockportal. W. Berg i VLS 158 (1887). —
-SKALD~2. De italienska barockskalderna. Schück (o. Warburg) Litt.-hist. 1: 356 (1896). —
-SKULPTUR~02. I svenska kyrkor och slott finnes en mängd barockskulpturer, mestadels härrörande från utländska konstnärer. J. Rosén i NF 2: 528 (1877). —
-SMAK~2. O. Tamm i LAHT 1882, s. 230. —
-STIL~2. Om Renaissans- eller Barockstilen i Skåne. C. G. Brunius i VittAH 21: 181 (1853; titel). Dens. Metr. 128 (1854). Ett .. praktfullt möblemang i barockstil. SD 1893, nr 31, s. 4. —
-SVULST~2. Vid milviska bron, der nu (bilden af) S:t Nepomuk, däst af tillgjord andlighet och barocksvulst, speglar sig i floden. Rydberg Rom. d. 17 (1882). —
-TID~2. Den ofantliga massan af .. palatser (i Rom) är från sen-renaissancen och barock-tiden. Ljunggren Resa 24 (1871).

 

Spalt B 432 band 3, 1900

Webbansvarig