| Publicerad 1900 | Lämna synpunkter |
BARRTRÄD bar3~trä2d (ba`rrträd Weste), n.; best. -et; pl. =; se för öfr. TRÄD.
barrbärande träd, i sht gran l. tall; jfr BARR-TRÄ 2. Fischerström 1: 401 (1779). Man har kallat Barrträden nordens Palmer. Düben Vextr. 216 (1841). Han älskar kanske barrträd — vanlig spleen! — / och deras friska lukt af terpentin. Sturzen-Becker S. arb. 3: 20 (1861). De i Sverige inhemska barrträden äro tall, gran, en och idegran. Cnattingius (1894). De hårda löfvens svagt klingande .. ljud .. äro stämda i en gladare tonart än de melankoliska barrträdens tunnsträngade eolsharpor. Strindberg Tr. o. otr. 4: 143 (1897).
-FRÖ~2. Barrträdsfröna befrias efter klängningen från de medföljande vingarna genom gnuggning eller piskning i säckar. Uppf. b. 3: 407 (1873). —
-HONUNG~20. honung som af bina hämtats från barrträd. Man kan .. skilja mellan lind- ljung- och barrträdshoning m. m. Dahm Biet 45 (1878). —
-KOTTE~20. Uppf. b. 3: 417 (1873). Barrträdskottar, som insamlas innan frost inträffar, låta ej klänga sig så fullständigt. Cnattingius 35 (1874, 1894). —
-PLANTERING~020. särsk. konkret. Den vanliga snytbaggen (hylobius abietis ..) anställer stor förargelse på barrträdsplanteringar. Uppf. b. 3: 414 (1873). jfr BARR-PLANTERING. —
-REGION~102. = BARRSKOGS-REGION. Hedlund Schweiz 33 (1866). Tallagret (i torfmossarna) motsvarar fjällets barrträdsregion. P. Dusén i Sv. mossk.-fören. tidskr. 1889, s. 263. —
-RÖTA~20. Om barrträdsrötor och deras uppträdande i våra skogar. A. Nilsson i Tidskr. f. skogshush. 1896, s. 11. —
-SKOG~2. (mindre br.) = BARRSKOG. Barrträdens bälte .. karakteriseras af stora sammanhängande Barrträdsskogar af ett eller par trädslag. Thelaus Skog. 7 (1865). Hedlund Schweiz 33 (1866). —
Spalt B 446 band 3, 1900