Publicerad 1901   Lämna synpunkter
BAST bas4t, sbst.2, n., äfv. r. l. m.; best. -et, ss. r. l. m. -en; pl. (i bet. olika slags bast) -er (Förordn. 8 Nov. 1731, mom. 2, Dalin (1850) m. fl.) ((†) = Taxa öfv. sjötullen 15 Maj 1730, s. C 4 a).
Etymologi
[sannol. af t. bast i samma bet.; jfr d. o. holl. bast i motsv. anv. samt det trol. från holl. l. t. lånade fr. baste (jfr Dictionnaire de Trévoux) o. span. basta (ett slags sidentyg); det t. ordet torde väsentligen utgå från bast, trädbast (se BAST, sbst.1 I 1), men har kanske äfv. påverkats af senare sammansättningsleden i det trol. gm folketymologisk omtydning af eng. bombast uppkomna t. baumbast, nt. bombast ss. beteckning för vissa tygsorter (jfr BOMBAST, BOMBASÄNG, BASTEBOM); se för öfr. BAST, sbst.1]
(numera knappast br.) eg. om ostindiska glänsande kulörta (vanl. randiga) tyger af beredt trädbast med l. utan inblandning af silke, men sannol. mest om imitationer af dylika, väfda af silke o. angoraull l. silke o. bomull l. råsilke m. m.; jfr BAST-SIDEN, -TYG, SIDEN-BAST, BASTEBOM, BOMBAST. Bast. Siden bast blomerade. Taxa öfv. sjötullen 15 Maj 1730, s. C 4 a. Näsdukar af Bast .. äro förbudne at införas. Kungör. 13 Dec. 1736, s. 3. Bast, slätt och Couleurt. Förordn. ang. öfverflödsvaror 4 Nov. 1756, s. A 4 b. Sahlstedt (1773). Bast, et antingen enfärgadt eller randigt Halfsidentyg, af Silke och Kamelhår (dvs. angoraull) tilverkadt, som merändels brukas til underfoder. Orrelius Köpm.-lex. (1797). Bast .. en sort tyg i Ostindien, som liknar silke, och brukas till underfoder. Synnerberg (1815). jfr: För sommarsäsongen äro klädningar af rått silke (bast) ånyo mycket omtyckta. N. journ. f. dam. 1855, s. 100; jfr BAST-SILKE. — äfv. om vissa bomullstyger, trol. likaledes afsedda att imitera de ostindiska basttygen. Bast, n. (Bomullstyg) Basin. Nordforss (1805). Almqvist (1842; anf. ss. föga br.). Bast, n. .. En sort numera obrukligt bomullstyg. Dalin (1850). — Anm. Åtskilliga af här afsedda tyger förekomma fortfarande i handeln, ehuru under andra namn, för sidentygen hufvudsakl. foulard.
Ssgr: BAST-KLÄDE. (†) Nättelduks- och Flors halsdukar .. äro nu allmänna, sedan Bastkläden kommit ur bruk. Hülphers Norrl. V. 1: 75 (1789). —
-KLÄNNING3~20. De nyaste sommartygerna .., som isynnerhet äro en vogue, såsom : Mousseline de Chine .., Bastklädningar. N. journ. f. dam. 1856, s. 101. —
-NÄSDUK~20 l. ~02. (fordom) Taxa öfv. sjötullen 1 Juli 1719, s. D 4 a. —
-SIDEN~20. jfr följ. Den af bastsiden förfärdigade öfverklädningen. Freja 1873, s. 98. —
-SILKE~20. [namnet trol. beroende på den likhet som af dyl. silke tillverkade tyger hafva med de ostindiska basttygerna; jfr äfv. BAST, sbst.3] Ingeniören F. förevisade fjärilar, larver och kokonger af såväl den japanska som den indiska eksilkesmasken, hvaraf den förre lemnade ett silke, jemförligt med mullbärsmaskens, hvaremot silket från den senare, s. k. bastsilke, är af betydligt mindre värde. LAHT 1882, s. 380. Det råa S(ilket) (bastsilket). (Ekenberg o.) Landin 781 (1894). —
-TYG~2. [jfr t. bastzeug] Heinrich (1814). Blouse af en art slätt bast-tyg (en écorce). Mag. f. konst 1824, s. 104. I Ostindien väfvas tyger utaf bastet af några inhemska trädslag och silke, get- eller kamelhår, såkallade Foulards eller basttyger. Åstrand 1: 95 (1855).

 

Spalt B 486 band 3, 1901

Webbansvarig