BEDYRANDE bedy4rande, i Sveal. äfv. 0302 (bedy´rande Weste; bed`yrande Almqvist), n.; best. -et; pl. -en.
vbalsbst. till föreg., särsk. 1; jfr de båda följ. orden. Utan mycket bedyrande tror jag helt väl, at I älsken mig. Modée Dår. 21 (1741). — konkretare: högtidlig försäkran. Serenius (1734, under protestation). Att eden .. blir, hvad den kan och bör vara: ett bedyrande inför Gud. Wikner Lifsfr. 2: 282 (1883). Alexanders upprepade bedyranden, att Sveriges intressen icke kunde af underhandlingen beröras. Forssell i 3 SAH 3: 274 (1888). — närmande sig bet.: ed. François 1. .. försäkrade alenast med det lindriga bedyrandet Foi de Gentilhomme. J. Ihre i 1 VittAH 3: 138 (1777). En .. major, hvars högsta bedyrande var: jag vill aldrig väl eller Gud låte mig aldrig få räf, om etc. K. Lilljebjörn Hågk. 6 (1838).
