Publicerad 1901   Lämna synpunkter
BEDÖFNING bedø4vniŋ, i Sveal. äfv. 032, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr t. betäubung]
vbalsbst. till följ.; konkretare: tillstånd(et) att vara bedöfvad.
1) till BEDÖFVA 1: domning, dvala, känslolöshet, sanslöshet. Få tänder utdragna under bedöfning.
2) till BEDÖFVA 2: domning; förvirring, bestörtning. Förtyngd af underbar bedöfning, / Orörligt dröjde jag på samma fläck. Atterbom LÖ 2: 104 (1827, 1854). Då hon .. hämtat sig från den första bedöfningen. Cederschiöld Riehl 1: 70 (1876).
3) (mindre br.) till BEDÖFVA 3. Hörselsinnet (var) en lång stund .. försatt i fullkomlig bedöfning. Atterbom Minnen 35 (1817).
Ssgr: (1) BEDÖFNINGS-MEDEL030~20. Vanan vid det bedöfningsmedel (dvs. rusdrycker), hvaraf hans (dvs. Lidners) elände gjordes obotligt. Atterbom Siare 5: 506 (1849). Inom medicinen har K(loroform) en vidsträckt användning som bedöfningsmedel. (Ekenberg o.) Landin 524 (1894). —
(2) -TILLSTÅND ~02 l. ~20. Den engelska liberalismen har befunnit sig i ett slags bedöfningstillstånd efter det förkrossande slaget af de allmänna valens utgång för tre månader sedan. AB(L) 1895, nr 258, s. 2.

 

Spalt B 602 band 3, 1901

Webbansvarig