Publicerad 1901 Lämna synpunkter BEDÖFVELSE bedø4velse, i Sveal. äfv. 0302, r. l. f.; best. -en; pl. -er. (föga br.) vbalsbst. till föreg.; konkretare: bedöfning. Hennes häftigt skakade känslor hade gifvit efter för en slags bedöfvelse. Bremer Nina 777 (1835). Spalt B 603 band 3, 1901 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se