| Publicerad 1901 | Lämna synpunkter |
BEGIFTA, v. -ade.
(†) begåfva; jfr följ. Man ärar gudh j them (dvs. helgonen), och them j gudhi, ther aff ath gudh them så begifftat haffuer. O. Petri 1 Underv. A 7 a (1526). (Adam o. Eva) wåro til fridz medh thet som the medh begifftade wåro. Dens. Guds ord A 3 b (1528). Rentthe Klosther haffua monga landboor, ther the medt begifftede äre. G. I:s reg. 6: 157 (1529).
Spalt B 717 band 3, 1901