| Publicerad 1901 | Lämna synpunkter |
BEGRIPLIGHET begri4plig~he1t, äfv. (i sht i Sveal.) 030~2 (begri´plighet Weste; begr`iplighét Almqvist), r. l. f.; best. -en.
1) (†) till BEGRIPLIG 2: egenskapen att omfatta l. rymma; rymlighet, vidd. Capacitas .. Wijdheet, begrijpligheet. Lex. Linc. (1640). — jfr ALL-BEGRIPLIGHET.
2) till BEGRIPLIG 4. Det är .. en .. förtjenst .. att med tålamod, begriplighet, ordning, behag, inskärpa de erkända sanningar i lärjungens begrepp. Leopold 6: 187 (1786). Det låg i hela det adertonde seklet ett sträfvande till begriplighet och reda, till klar och fördomsfri öfversigt. Tegnér 3: 131 (1817). Detta är för begriplighetens skull fritt öfversatt. Hagberg Shaksp. 5: 432 (1848). Begripligheten och språkrigtigheten af inskriften på ett mynt. Rydqvist SSL 4: 152 (1868). Bacon fordrade, att klarhet och begriplighet skulle vara kriteriet på hvarje vetenskplig sanning. L. H. Åberg i NF 1: 1415 (1876). Wulff Sv. rim 8 (1898). — jfr OBEGRIPLIGHET.
3) (hvard. i vissa delar af Sv. samt i Finl.) till BEGRIPLIG 5. Dessa saker .. böra hvarje karl särskilt undervisas; dock, då brottom är, samlar man Tre Karlar i hop, i akt tagandes, at desse tre personer hafva ungefärligen lika egenskaper och begriplighet. Regl. f. inf. 1781, 1: 17.
Spalt B 763 band 3, 1901