BEKRÖNING bekrø4niŋ, äfv. -krö4niŋ, i Sveal. äfv. 032, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till föreg. — särsk. byggn. till BEKRÖNA 7. Pilastrarnes bekröning med klassiska kapitäl. L. Weibull i Hist. tidskr. f. Skån. 1: 22(1901). — [jfr t. das gebäude war nur an den bekrönungen beschädigt] konkret; i sht om gesims l. (krans)list å byggnad (l. större möbel); äfv. allmännare om dekorativ afslutning å byggnadsdel l. byggnad; jfr KRÖNING,KRÖN.Midtelpartiets öfre del med taksprång .. och bekröningar. Tidskr. f. byggn. 1859, s. 112. Tornet, utfördt af fogstruket Hagategel med lister, orneringar och bekröningar i rödaktig granit. SD(L) 1896, nr 449, s. 2. Staket af granit med pilastrar och bekröningar. SDS 1897, nr 443, s. 2.Tekn. tidskr. 1901, A. Ark. s. 61.
