Publicerad 1903 | Lämna synpunkter |
BELOTTAD, p. adj.
(†) som fått på sin lott; delaktig (af). Ett brödraband emellan .. den i all odlingens öfverflöd lefvande och den deraf minst belåttade. Boëthius Sed. 305 (1807).
Spalt B 1048 band 3, 1903