| Publicerad 1903 | Lämna synpunkter |
1) (numera mindre br.) bensol, stenkolsbensin. Benzin består af lika antal atomer kol och väte. Berlin Vextchemien 125 (1835). Sprängämne i flytande form, bestående af nitroglycerin, blandad med minst två procent benzin eller nitrobenzin. SFS 1871, nr 56, s. 4. Den sålunda renade (lätta tjär-)oljan .. består (hufvudsakligen) af benzol, toluol och xylol. Hon kallas i handeln benzin eller stenkolsnafta. Uppf. b. 5: 350 (1874). PT 1901, nr 218 A, s. 3.
2) beståndsdel i petroleum som vid dess rektificering öfverdestillerar vid c. 60—100 grader Cels.; petroleumbensin. Benzin kallas .. flyktigare kolväten ur bergolja .., hvilka i kemiskt hänseende äro fullkomligt olika med stenkolsbenzolen, ehuru de hafva vissa yttre egenskaper dermed gemensamma. Cleve Handlex. (1883). Flottfläckar urtagas lättast med benzin. Langlet Husm. 622 (1884); jfr 1. Petroleumbenzin, eller, som den äfven oegentligt benämnes, benzin .. utvecklar äfven vid vanlig temperatur antändbara gaser och är derför mycket eldfarlig. (Ekenberg o.) Landin 726 (1894).
-LACK ~2. Terpentinolje- och benzinlacker äro lösningar af hartser i de nämda lösningsmedlen. C. A. Ålander i AHB 131: 30 (1887). —
-MOTOR~20. SDS 1899, nr 428, s. 1. Af de franska automobilerna äro öfver 90% drifna med benzinmotorer. A. F. A. Roxendorff i Tekn. tidskr. 1901, A. A. s. 31. —
Spalt B 1181 band 3, 1903