Publicerad 1903   Lämna synpunkter
BERBERIS bær4beris, ngn gg 302, stundom bær1beri4s, ngn gg bær1beris4 (berberi´s Weste, bärberi´s Almqvist, bärrberi´s Dalin (1850)), r. l. m.; best. -en; pl. (†) -er (Retzius Fl. oec. 98 (1806: berberitser; sannol. urspr. om bären)).
Ordformer
(berberis Rudbeck Hort. bot. 84 (1685) osv. berbris Franckenius Spec. E 1 b (1659; i ssg). bärberijs Sparrman Sund. sp. 393 (1642; i ssg), Apoth.-taxa 1739, s. 79 (i ssg). berberits Stiernman Com. 4: 1080 (1688; i ssg), Sundler Geogr. lex. 1: 360 (1831) m. fl.; jfr Almqvist (1842) o. Dalin (1850). barberisz Rålamb 14: 53 (1690); barberis Serenius (1734, under barberys; i ssg), T. Ankarcrona i VetAH 10: 65 (1749; i ssg) m. fl. barbaris Broocman Hush. 6: 76 (1736), SFS 1834, nr 17, s. 43 (i ssg), Den fullst. konditorn 31 (1841; i ssg) m. fl. barbarijs Oecon. 164 (1730; i ssg). barbarits Warg Bih. 36 (1765; i ssg). jfr: Berberis, af allmogen Barboris. Ekström Mörkö 124 (1828))
Etymologi
[jfr d., holl., span. o. mlat. berberis, t. berberis, berberitze, eng. barberry, berberry, it. berberi, af okändt ursprung (jfr Murray, Vries)]
(art af) växtsläktet Berberis Lin., vanl. om arten Berberis vulgaris Lin., surtorn; äfv. koll. om berberisbuskens frukt, berberisbär; jfr BERBER, sbst.2 Rudbeck Hort. bot. 84 (1685). Linné Flora 116 (1745, 1755). Berberis växer ingenstäds vild i Finland, utan har blifvit hitförd från Sverige. P. Kalm i VetAH 22: 38 (1761). Berberis, Berberis vulgaris. Busken planteras til Häckar i Trägårdar. Rothof 30 (1762). Öfver hennes hufvud utbredde berberisen sina, åt solsidan halft rodnande, men ännu omogna klasar. C. F. Dahlgren S. arb. 5: 40 (1832). Berberis .., hvars bär mycket brukas till insyltning. Mansa Trädg. katekes 50 (1852). Eriksson Sädesrost 41 (1896). — jfr BLOD-BERBERIS.
Ssgr: BERBERIS-BARK300~, stundom 103~2. Berberis barken på roten, dermed sätta Pålakarna gul färg på skin. Rothof 30 (1762). J. Fischerström i Almanach 1786, Lunds hor., s. B 5 a. —
-BUSKE~20. Linné i VetAH 2: 84 (1741). Roten af Berberis-busken innehåller ett gult färgämne, som stundom nyttjas i saffians-färgning. Berzelius Kemi 5: 727 (1828). C. R. Nyblom i PT 1902, nr 149 A, s. 3. —
-BÄR~2. Sparrman Sund. sp. 393 (1642). Suurbär, Berbrisbär. Franckenius Spec. E 1 b (1659). Berberis bär brukas til mos samt at pryda Tårtor och Bakelser. Rothof 31 (1762). Våre Läkare gifva Berberis-bären et almänt loford, för deras nytta uti alla rötaktiga febrar. Fischerström 1: 421 (1779). C. W. Scheele i VetANH 6: 22 (1785). C. J. W. Linder i AHB 92: 38 (1876). —
-GELÉ~02. Publ. handl. 11: 287 (1777; i apotekartaxa). Hagdahl Kok. 1004 (1879). —
-GLASS~2. Den fullst. konditorn 223 (1841). —
-KAKA~20. liten kaka af socker o. berberissaft; jfr -SAFT-KAKA. Stiernman Com. 4: 1168 (1688; i apotekartaxa). Sundler Geogr. lex. 1: 361 (1831). —
-KONSERVER ~020, pl. Den fullst. konditorn 22 (1841). —
-KÄRNA~20. —
-MOS~2. (förr) farmak. Stiernman Com. 4: 1135 (1688; i apotekartaxa). Apoth.-taxa 1739, s. 64. —
-PASTILJ~02. Den fullst. konditorn 31 (1841). —
-PUNSCH~2. T. Ankarcrona i VetAH 10: 66 (1749). Fischerström 1: 421 (1779). —
-ROST~2. bot. rostsvampen Æcidium Berberidis Pers.; jfr -SKÅLROST. Fries Utfl. 3: 365 (1864). Eriksson Sädesrost 41 (1896). Berberisbuskens sporer spridas lätt af vinden och kunna .. ge upphof åt rost på de kringstående sädesstråna, dock icke å annan art af säd än den eller de, från hvilka berberisrosten själf uppstått. Almanack 1899, s. 32. —
-ROT~2. SFS 1835, nr 49, s. 3. Därs. 1891, nr 64, s. 3. —
-SAFT~2. Stiernman Com. 4: 1168 (1688; i apotekartaxa). Oecon. 164 (1730). Berberis-saft kan vid matredning användas i stället för ätticka och Citron. Fischerström 1: 421 (1779). Hagdahl Kok. 1086 (1879). —
-SAFT-KAKA. (†) = -KAKA. Apoth.-taxa 1739, s. 64. —
-SAFT-SIRAP. (†) jfr -SIRAP. Apoth.-taxa 1739, s. 80. —
-SIRAP~20. (förr) farmak. Stiernman Com. 4: 1168 (1688; i apotekartaxa). Dalin (1850). —
-SKÅLROST~20 l. ~02. bot. = -ROST. Berberisskålrost .. utgör blott ett utvecklingsstadium af en bland de rostsvamparter, som hemsöka sädesslagen, den numera s. k. sädessvartrosten. J. Eriksson i Sv. trädgårdsfören. tidskr. 1896, s. 164. —
-SOCKER~20. (förr) farmak. Publ. handl. 11: 293 (1777; i apotekartaxa). —
-STEN. (†) berberiskärna. Stiernman Com. 4: 1168 (1688; i apotekartaxa). —
-SYLT~2. Dalin (1850). —
-SYRA~20, sbst. Dalin (1850). —
-VATTEN~20. Berberisvatten kokas af bären med litet vatten, och silas. Af denna saft tages sedan et halft stop til en kanna vatten, och utblandas med såcker. Andre tilreda denna rafraicherande dryck med gäst. Fischerström 1: 421 (1779).

 

Spalt B 1220 band 3, 1903

Webbansvarig