Publicerad 1903   Lämna synpunkter
BEREDARE bere4dare, i Sveal. äfv. 0302 (bere´dare Weste; berèdare Almqvist) m.||ig.; best. -en, äfv. -n; pl. =.
(numera föga br.) person som bereder. Beredare, Instructor. Lex. Linc. (1640). Almqvist (1842). Björkman (1889). — särsk.
1) till BEREDA 1. Weste (1807). jfr HORN-, LIN-, TAGEL-, ULL-BEREDARE m. fl. — särsk.
a) till BEREDA 1 b: garfvare (knappast annat än om hvitgarfvare); äfv.: (arbetare hos) buntmakare l. körsnär. Carduansmakare, Garfvare, .. Beredare, Remsnidare och Sadelmakare. Eklund Upfostr. 182 (1746). Weste (1807). Björkman (1889). jfr: ”Beredare af skinn, af hudar”, liktydigt med Garfvare. I denna mening brukas ordet ymnigt, särdeles på landet. I städerna säger man hellre Garfvare, hvilket uttryck också hålles för förnämare. Almqvist (1842). — jfr FÄLL-, SKINN-BEREDARE.
b) (†) till BEREDA 1 c. (Till ett gevärsfaktori höra) smeder och handtverkare, som hvar och en för hand gör särskilta .. arbeten, såsom pipvällare, slipare, .. beredare, stockmakare (osv.). Rinman 1: 477 (1788).
2) till BEREDA 2; jfr SVÄRD(S)-, VÄG-BEREDARE.
3) (knappast br.) till BEREDA 4. Mig tycks, vi borde samfäldt här, / Än ett par timmar, i förtroligt glam / Förbida drömmarnes beredare (dvs. sömnen). Atterbom LÖ 2: 182 (1827).
4) (†) närmande sig bet.: grundläggare; jfr BEREDA 6. Newton, .. den förste Insticktaren och beredaren til den nu varande Mathematiken. Melanderhjelm Præs. i VetA 1782, s. 74.
Ssg: (1) BEREDARE-VERKSTAD. (†) tekn. Beredare-Verkstad kallas vid Messings-Bruken det arbetsrum, hvarest de under Vattuhamrar af Messing, eller Lattun, djupade Kettlar, Castruller, Krukor, Bäcken, m. m. vidare för hand beredas, göras färdige, finisseras och förtennas, m. m. Rinman (1788).

 

Spalt B 1230 band 3, 1903

Webbansvarig