Publicerad 1904   Lämna synpunkter
BERGMÄSTARE bær3j~mäs2tare (be`rgmästare Weste), m.; best. -en, äfv. -n; pl. =.
Ordformer
(bergs- A. J. Gothus Thes. ep. 3: 47 (1619), Sörensson Palmblad Geogr. 69 (1861, 1866; i ssgn bergsmästaredöme))
Etymologi
[fsv. biärghmästare, biärgha mästare, biärgs mästare; jfr d. bergmester, t. bergmeister; att i nsv. formen berg- (jfr anm. sp. 1249-50) blifvit enrådande torde hufvudsakligen bero på inflytande frå t.]
förr: tjänsteman som under konungens fogde (jfr BERGS-FOGDE) l. (från år 1630) under (den då inrättade) bergsöfverstyrelsen (jfr BERGSAMT) hade högsta tillsynen öfver bergsbruket vid ett bergverk l. i en bergslag l. (senare) i en grupp af bergslager o. var domare i där instämda mål rörande bergsbruket (jfr BERGSTINGS-RÄTT); efter 1851: tjänsteman som under bergsöfverstyrelsen (f. n. kommerskollegium) har högsta tillsynen öfver bergsbruket i ngt af de (f. n. sex) distrikt i hvilka landet med afs. på bergshandteringen är indeladt. Bergv. 1: 42 (1621). Fördristar någor sig motwilleligen upsätta emot Bergmästaren, eller gör rotenskap (dvs. sammangaddning) emot honom .. blifwe straffad efter Konung Eriks Gårdsrätt. Bergv. 1: 147 (1649). Bergmästare förordnades (under G. H A:s regering) vid de största Bergverken. Heykensköld Præs. i VetA 1768, s. 13. Berch Bergsdomst. 4 (1779). Linde Bergsförf. 15 (1853). Från Nürnberg inkom 1620 den skicklige bergsmannen Christopher Geijer och gjordes af Gustaf Adolf till bergmästare. Wieselgren Bild. 236 (1883, 1889). Hildebrand Medelt. 1: 734 (1894). Sv:s statskal. 1904, afd. 633-635. jfr RP 6: 659 (1636; se under BERGS-FOLK 1). — jfr GENERAL-, RIKSGENERAL-, ÖFVER-BERGMÄSTARE.
Ssgr: BERGMÄSTAR-310~ l. BERGMÄSTARE-ARKIV 3100~02. K. A. Moberg i Atl. öfv. Finl. 23: 21 (1899). —
-BOSTÄLLE~020, äfv. ~200. 2 RARP 5: 150 (1727). Ill. Sv. 1: 190 (1873, 1892). —
-DISTRIKT~02. jfr -DÖME samt BERG-MÄSTARSKAP under BERG. SFS 1853, nr 75, s. 6 (se under -DÖME). Vi (hafva) .. förordnat att riket skall vara indeladt i Sex bergmästaredistrikt. Därs. 1874, nr 103, s. 2. Därs. 1891, Bih. nr 6, s. 22. —
-DÖME~20. (förr) bergmästardistrikt. Bergv. 1: 103 (1638). Stora Kopparbergs Bergmästaredöme, som är det första i ordningen, inbegriper alt hvad nu lyder til Stora Kopparbergs-grufva. Hülphers Dal. 422 (1762). (Bergskollegiet har) föreslagit, att, i stället för hittills varande 9 Bergmästaredömen, hela landet måtte för framtiden .. indelas i blott 6 Bergmästare-distrikt. SFS 1853, nr 75, s. 6. 2 Uppf. b. 5: 172 (1902). —
-RELATION~102. af bergmästare till bergsöfverstyrelsen lämnad redogörelse för bergsbrukets tillstånd i bergmästarens distrikt under viss tid. 1673 års bergmästarerelation. Johansson Noraskog 2: 414 (1882). Tekn. tidskr. 1902, A. A. s. 18. —
-TJÄNST~2. SvT 1852, nr 21, s. 1. SFS 1874, nr 103, s. 4. —
-ÄMBETE ~020, äfv. ~200. SFS 1874, nr 103, s. 3.

 

Spalt B 1312 band 3, 1904

Webbansvarig