| Publicerad 1904 | Lämna synpunkter |
BERÖMLIGHET beröm4lig~he1t, äfv. (i sht i Sveal.) 030~2 (berö´mlighet Weste; ber`ömmlighét Almqvist), r. l. f.; best. -en.
(föga br.) sbst. till BERÖMLIG. Berömlighet .. die Löblichkeit einer Sache. Möller (1790). Han har visat mycken berömlighet i sin tjenst. Almqvist (1842). Berömligheten af denna handling kan ej förnekas. Dalin (1850). Kindblad (1867). — särsk. (numera knappast br.) till BERÖMLIG d. Kommer fram mz wijsdom och ridderligheet, / Thet är sann ähra och berömligheet. Rudbeckius Starcke D 6 a (1624). Berömligheet, nampnkunnigheet. Lex. Linc. (1640, under nobilitas). Celebritas, Berömligheet, Namnkunnigheet. Verelius Ind. 79 (1681). Berömlighet .. die Berühmtheit. Lind (1749). Berömlighet .. gloire. Weste (1807).
Spalt B 1390 band 3, 1904