| Publicerad 1904 | Lämna synpunkter |
BESEGRA bese4gra, i Sveal. äfv. 032 (bese´gra Weste; besègra Almqvist), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (föga br.); -ARE, -ARINNA, -ERSKA.
segra öfver, vinna seger öfver, öfvervinna, betvinga, kufva, göra sig till herre öfver, få makt med. — jfr ALL-, ALLT-BESEGRANDE, ALL-BESEGRARE.
a) i fråga om verklig strid. Lind (1749). Ännu i lifvet / Ingen förmåtte / Dig (Oden) besegra. Geijer I. 3: 192 (1811); jfr b. Floder och härar besegrades (af G. II A.). Fryxell Ber. 6: 425 (1833); jfr b. Om han din öfverman och besegrare blifver i striden. Johansson Hom. Od. 18: 83 (1845). Besegrade fiender dödas (af jägar- o. fiskarfolken). E. Svensén i Ekon. samh. 1: 39 (1891).
b) mer l. mindre bildl. Besegra sig sjelfvan eller sina begärelser. Lind (1749). Lycklig den, .. som .. besegrat fåfänglighetens retelser. Lehnberg Pred. 1: 281 (c. 1800). Besegra hjertats stormande passioner! Stagnelius 2: 375 (c. 1815). Puritanerna .. blefvo vildmarkens besegrare. Bremer N. verld. 1: 219 (1853). Med förnufts-skäl besegrar man ej en fördom, som har fåfängan till bundsförvandt. Rydqvist SSL 2: 540 (1860). Dessa (forsar) äro .. genom konstens tillhjelp besegrade. Ill. Sv. 1: 341 (1873, 1882). Erkänna sig besegrad. Cavallin (1875). Statsregleringen var .. förenad med stora svårigheter, dem Forssell med mycken skicklighet sökte besegra. De Geer Minnen 2: 226 (1892). — (föga br.) Den, som kan göra sitt föredrag rätt på ett sådant instrument (som fiolen) .. han besegrar alla blåsinstrumenter i verlden. Almqvist Drottn. j. 267 (1834). — särsk. (mindre br.): öfverträffa. Furstinnan räckte honom sin hand .., liljans och snöns besegrarinna. Blanche Flick. i stadsg. 471 (1847). Det är väl möjligt, att något af hennes (dvs. flugans) sinnen kan vara finare än ditt motsvarande sinne, eller att hon vid det sinliga förnimmandet skulle kunna besegra dig. Wikner Lifsfr. 1: 211 (1866). Cavallin Skr. 76 (1885).
Spalt B 1418 band 3, 1904