| Publicerad 1905 | Lämna synpunkter |
BESKYDDARE beʃyd4are, i Sveal. äfv. 0302 (besky´ddare Weste; besch`yddare Almqvist), m.||ig. (om kvinna användes dock vanl. BESKYDDARINNA; jfr äfv. BESKYDDERSKA); best. -en, äfv. -n; pl. =.
1) till BESKYDDA 1. RA 1: 382 (1544). Lex. Linc. (1640; under conservator). En dygdens beskyddare. Dalin Arg. 2: 167 (1734, 1754). En beskyddare för dän Kristeliga tron. Schultze Ordb. 4450 (c. 1755). Det lugnar och tröstar oss alla, när vi veta, att blott en mensklig beskyddare är när … Huru mycket mera, då beskyddaren är den allsmäktige. Tegnér 4: 161 (1833); jfr a. Han ansåg sig särdeles smickrad, att blifva damernas beskyddare på .. färden. Carlén Prof. 260 (1840, 1870). Det var mot dylika missbruk (af ämbetsmännens makt) de (dvs. bönderna) i konungen sågo sin naturlige beskyddare. Odhner G. III 1: 162 (1885). De rikare ätternas hufvudmän framstå (hos herdefolken) som de fattiges beskyddare och ledare. E. Svensén i Ekon. samh. 1: 41 (1891). — särsk.
a) till BESKYDDA 1 b. Alle helge Englar moste wara tine beskyddare för alt ofall. Balck Ridd. I 5 a (1599). Tu Herre Jesu, äst .. The fremmandes beskyddare. Muræus 2: 7 (1648). Diophanes .. var Beskyddarens Jupiters Präst. Ehrenadler Tel. 936 (1723; fr. prêtre de Jupiter Conservateur). Din och det godas Beskyddare i himmelen. Lehnberg Pred. 1: 274 (c. 1800). Var Du (Gud) allas Beskyddare. Handb. 1811, s. 151. — särsk.: gud(omlighet) l. (manligt) helgon under hvars speciella hägn en institution, folkklass, person osv. tros l. troddes stå; skyddsgud(omlighet); (manligt) skyddshelgon; skyddspatron. De gudomligheter, hvilka betraktades som äktenskapets beskyddare, .. Zeus .. Hera och .. Artemis. Rydberg Ath. 462 (1859, 1866; uppl. 1876: hägnare).
b) till BESKYDDA 1 c: gynnare; äfv.: mecenat. Hafva mäktiga beskyddare. En beskyddare af konster och vetenskaper. Dalin Vitt. I. 3: 185 (1750). Vitterhetens Beskyddare. J. Oxenstierna i 1 SAH 1: 59 (1786, 1801; om G. III). Mæcenas, hvars namn öfvergått till efterverlden, såsom beskyddare af konster och vetenskaper. Ekelund Medelt. hist. 3 (1828, 1834). Landshöfdingen Nils von Rosenstein — en (af Wallin) tidigt vunnen beskyddare, som han alltid med vördnad och tacksamhet nämt. B. v. Beskow (1863) hos Wallin Vitt. 1: V. NF 15: 1071 (1891). — särsk. [jfr fr. protecteur de l’académie française] ss. officiell benämning på furste l. högt uppsatt person i hans egenskap af speciell gynnare af akademi l. samfund l. förening l. institution o. d. som ställt sig under o. erhållit hans beskydd. (Valet af ledamot i Sv. akademien) skal hemligt hållas til thes thet samma blifvit Academiens Beskyddare understäldt. 1 SAH 1: 25 (1786, 1801). Skrifvelse (hade) ingått, hvaruti H. Maj:t Konungen tillkännagifvit sig vilja vara (Akademiska) Föreningens Beskyddare. Lunds veckobl. 1861, nr 20, s. 1. Kungl. Akademien för de Fria Konsterna. .. Beskyddare, Hans Maj:t Konungen. Statskal. 1904, afd. 842.
c) till BESKYDDA 1 d. Han vill gärna spela beskyddare. Med en min, som ej på vördnad pockar, / med en väns, ej en beskyddares. Tegnér 2: 431 (1811). Han fortfor, alltid med en beskyddares ton, men ganska vänligt. Sturzen-Becker S. arb. 1: 221 (1861).
Jfr RÄTTS-BESKYDDARE.
2) (mindre br.) till BESKYDDA 2: försvarare. Barbarerna stormade åter mot dess (dvs. Galliens) gränser, och kejsarens befallning bortryckte dess beskyddare (Julianus). Rydberg Ath. 53 (1859, 1866; uppl. 1876: hägn och värn).
(1) -PLIKT~2. Han åter drogs ju gifvet till den svaga / Af sin beskyddarpligt. Strandberg 5: 133 (1862). —
(1 c) -UPPSYN~20 l. ~02. Kommerserådet .. klappade ynglingen (dvs. informatorn i huset) med vigtig beskyddareuppsyn på axeln, och sade leende: ”Nå, hur är det fatt, min kära kandidat; skall han icke hafva sig en dans ..” Carlén Prof. 14 (1840; uppl. 1870: vänlig beskyddaremin).
Spalt B 1515 band 3, 1905