| Publicerad 1905 | Lämna synpunkter |
BESKUGGNING beskug4niŋ, i Sveal. äfv. 032, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
1) till BESKUGGA 1. En rymlig piazza med en lofvande beskuggning af vinrankor. Bremer G. verld. 2: 314 (1860). Likaledes tjena ljus och skugga att sammanfatta ett antal kroppar till ett esthetiskt helt, i hvilket de olika delarna allt efter deras belysning eller beskuggning mer eller mindre träda fram. Ljunggren Est. 2: 122 (1860, 1883). — särsk.
a) skogsv., landtbr. o. d. Uti rena bestånd af de trädslag, som äro underkastade stark sjelfgallring, blir skogsmarken genom bristande beskuggning efter hand försämrad. Björkman Skog. 7 (1868). Åter en annan skadlig inverkan är den, att ogräsen, i följd af den beskuggning de åstadkomma, i ej oväsentlig mån undandraga de odlade växterna ljus och värme. Alm. 1891, s. 31. R. Sernander i Sv:s rike 2: 21 (1900).
b) i bild. Öfver Tegnérs bilder faller ett rikt, olympiskt solljus, allt är klarhet, och beskuggningar förekomma icke ofta. Wirsén i SAH 56: 112 (1879).
2) till BESKUGGA 2. Utestänga vi solljuset från den gröna växtdelen t. ex. genom beskuggning med en pappersskärm. Nordwall Växt. näring 41 (1898). — särsk. konkret, om föremål hvarmed ömtåligare växter beskuggas. Efter utplanteringen skuggas plantorna, med granris eller en tunn bastmatta ..; sedan de återhemtat sig efter omplanteringen, borttages beskuggningen. Lundström Trädg. 38 (1852). Abelin M. trädg. 93 (1902).
3) till BESKUGGA 3: mörkare l. mera färgdämpadt parti. En blå beskuggning omkring ögonen. Hallin Hels. 2: 567 (1885). — (mindre br.) bildl.; skuggsida. Dessa dygder och glänsande egenskaper (hos grekerna) saknade dock icke sina mörka beskuggningar. Palmblad Fornk. 1: 75 (1843). Den ljusa taflan hade sin starka beskuggning. Dens. Norge Bih. 7 (1847).
4) (mindre br.) (mörkare) schattering l. färgskiftning l. färgnyans, skuggning. De lummigaste träd, af skilda arter, i alla skiftningar af grönska, hvilkas otaliga öfvergångar och beskuggningar konstnären knapt mäktar härma. Crusenstolpe Mor. 4: 35 (1841). — bildl. I en tragedi måste till den ursprungliga idéen .. de skilda karaktererna .. närma sig och förhöja glansen af den totalitet, som utvecklas i deras beskuggningar. Elgström 158 (c. 1809). Herrskapet .. fick (gm närvaron af tjänarna) en beskuggning i lynnet, fick charakter. Almqvist Sv. fattigd. 11 (1838).
5) (mindre br.) till BESKUGGA 4. Svårigheter — så stora redan i och för sig sjelfva, att de ej medelst tillkonstlad beskuggning behöfde releveras. Cygnæus 1: 225 (1853).
Spalt B 1507 band 3, 1905