Publicerad 1905   Lämna synpunkter
BESKYGGA beʃyg4a l. 032 (besky´gga Weste; besch`ygga Almqvist), v. -ade; se för öfr. SKYGGA. vbalsbst. -ANDE, -NING (Schultze Ordb. 4420 (c. 1755)).
Etymologi
[af BE- o. SKYGGA, skugga, beskugga, öfverskygga, l. SKYGGE i bet. skugga, skygd; jfr d. beskygge, äfvensom BESKUGGA]
(numera knappast br.) = BESKUGGA 1. Serenius (1734; under shade). Beskygd .. (eng.) Shaded. Dens. (1741). Almqvist Törnr. b. 1: 17 (1839). — särsk.
a) göra mörk, förmörka, fördunkla, skymma; — i bild. Vår korta lefnadsbana så beskyggad af sorgerna. Lehnberg Pred. 2: 363 (c. 1800). Sen för sitt fäderneland osläckelig ära de inlagt, / Sig kring hjeltarna gjöt dödens beskyggande moln. Tranér Anyta 35 (1826).
b) = BESKUGGA 1 b. Dätta trä beskyggar många människor. Schultze Ordb. 4420 (c. 1755). — oeg. o. i bild: öfverskygga. Vthaf Hin Stores Stam, Hin Store Gustafs blod / En liten Qwist vprann .. / .. En Qwist, som .. / Är worden ett stort Trä .. / Thes greenar wiidt och bredt beskyggia Landsens ändar. Stiernhielm Jub. 93 (1644, 1668; om drottn. Kristina). De odödliga der (i himlen) / Skall min vinge beskygga. Stagnelius 2: 507 (c. 1815; yttradt af elementet elden).
Anm. Uppgiften ”Beskygga, bättre Öfverskygga” hos Weste (1807) tyder på, att ordet för honom ej var fullt gångbart. Almqvist (1842) o. Dalin (1850) beteckna det ss. föga br.

 

Spalt B 1518 band 3, 1905

Webbansvarig